4 maj 2012

Visste ni att det nu är ett år sedan jag började lyssna på Asking Alexandria? Ett helt år. Vart har tiden tagit vägen? Det är också ganska intressant att tänka tillbaka på vad jag gjorde för ett år sedan och hur dessa 366 dagarna som passerat sedan jag för första gången lyssnade på dem har förändrat mig. Det är galet egentligen, hur ett enda band kan förändra en människa så mycket, så en att må så bra och alltid känna att det finns någonting man kan luta sig emot. Det är ju trots allt bara ett band. Men egentligen är det ju så mycket mer. Det är fem pojkar som ställer sig upp och säger "Detta är hur vi lever och om ni inte kan godkänna det så fuck off". De har blivit älskade för sin galna attityd och jag själv känner mig otroligt tacksam mot det där sjuka bandet. De är nog inte ett band som kommer bli godkänt världen över, men de är sig själva och det är de som är det underbara med dem. De får sina fans att vara sig själva också. Inte bry sig, gå sin egen väg och så vidare och så vidare. Det har varit ett tacksamhetens år gentemot Asking som alltid finns där när jag behöver dem som mest. Jag ser fram emot ännu ett år av att ständigt ha dem i närheten, i öronen, intill hjärtat. Someone, somewhere.

Kommentarer
Postat av: Jennifer (Jejje)

Bra beskrivning på hur mycket som "bara" ett band kan betyda! Går inte att beskriva fullt ut haha..

2012-05-04 @ 16:57:47
URL: http://vergissmich.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0