8 februari 2011

Jag vet inte ens var jag ska börja om jag ska vara helt ärlig, de senaste tjugofyra timmarna har varit ganska uppochner vända, fast egentligen har inget oroväckande hänt. Men jag gick och la mig igår med mammas ord från middagen, ringande svagt i öronen "De säger att det ska blåsa upp till storm i natt, värre än vad det var i lördags". Så jag somnade och vaknar bara några timmar senare av att det blåser, och inte lite heller. Hör nu till saken att jag sover på övervåningen det både knakar och låter fruktansvärt högt när det blåser. Strömmen gick också till och från, det tillsammans med vinden som var så stark att min säng ärligt talat gungade i mitt rum, gjorde det lite svårt för mig att sova. Jag vaknade till och från resten av natten och när klockan var fem kom mamma in till mig, med en ficklampa som, tillsammans med det totala mörkret i mitt rum, skvallrade om att strömmen fortfarande inte kommit tillbaka. Så det blev bestämt att jag skulle stanna hemma i min varma säng istället för att ge mig ner i ett kolsvart trevåningshus som knakade som om det hade betalt för det, och i mörkret fäktas med spökena som alltid tycks finnas gömda överallt i mitt hus. 
Nåja, jag vaknade både vid åtta och halv tio, men inget spår av strömmen fanns att hitta då heller. Istället stannade jag kvar i sängen och läste i min bok i hopp om att strömmen skulle komma tillbaka. Men det gjorde den inte och tiden gick och tillslut var jag tvungen att gå upp och äta frukost. Då var klockan två. Lite över tre tänds äntligen huset upp och jag blir glad (man tänker aldrig på hur beroende man är av strömmen förens den försvinner). Jag var på väg upp för att hämta datorn, men fastnade återigen i min bisarra bok och kunde inte slita mig förens jag visste hur den skulle sluta. Då kände jag att det var dags att lägga undan den och starta upp datorn för att hålla reda på alla vardagligheter som utspelar sig i mitt internetliv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0