Julkalendern 2011 - Del 23

Del 23

– Hämta mig, ekade flickan efter och nissarna nickade som om det var världens mest naturliga sak.
– Varför, frågade killen, som nu hade återfått sin talförmåga och rest sig upp. Han ställde sig bredvid flickan som stirrade misstroget på nissarna framför sig.
– Det är bäst att vi låter någon annan svara på det, svarade den ena nissen medan den andra nickade ivrigt.
– Okej…?
– Följ med här, sa de och vinkade henne efter sig medan de gick in i den gången där flickan sett den ena nissen för några veckor sedan. Flickan följde sakta efter medan killen gick bara några centimeter ifrån henne. Hon slängde en orolig blick på honom men han ryckte bara på axlarna.
– Se vad de vill, viskade han till henne och hon nickade medan de gick in i gången där nissarna stod och väntade.
– Han kan inte följa med, sa den ena nissen när de upptäckte att killen följt med.
– Om han inte följer med gör inte jag det heller, sa flickan trotsigt och nissarna tittade fundersamt på varandra.
– Kör till, sa de och nickade innan de vinkade flickan och killen till sig. De samlades i en liten ring och nissarna sträckte ut sina höger händer, la dem på varandra i en hög och väntade tills flickan och killen gjort likadant. Flickan slängde en orolig blick på killen, men han nickade lugnande och när flickan log tillbaka mot honom knäppte den ena nissen med sina fingrar och flickan kände ett ryck i sin hand. Det tog en stund innan hon förstod att de just i det ögonblicket svävade iväg till en annan del av världen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0