Julkalendern 2010 - del 23

Del 23

Alla stod tysta en lång stund och stirrade på varandra, då de försökte förstå vad de just hört, innan det blev ett väldigt liv på allihopa. Alla pratade i mun på varandra och nisse-sekreteraren såg ut som om hon skulle svimma vilken sekund som helst.
– Tysta. Tysta. TYSTA, skrek Josh efter en lång stund och alla blev tysta. Han såg sig runt och skakade på huvudet.
– Så här kan vi ju inte hålla på, det leder ju bara till mer bråk än lösningar på problemet ju!
Alla såg ner i golvet när han pratade, de rodnade och insåg att han hade rätt. Men när han tystnade var alla tysta, de tänkte på samma saker, men ingen hade en lösning på problemet.
– Skulle vi kunna få träffa tomten, frågade Josh efter en stund och bröt tystnaden som bara vuxit sig allt starkare i hallen.
– Ja, det skulle vi väl kunna ordna, sa nisse-sekreteraren förvirrat och började gå med klungan efter sig. Josse snörpte på sin mun och rynkade pannan.
– Om detta hade varit en vanlig dag hade de inte fått träffat tomten, viskade hon till Milla, ingen utomstående för ju göra det!
– Jag vet. Och så var det vi som fick sparken, mumlade Milla tillbaka och Josse nickade irriterat. Efter en stund stannade gänget framför den välkända, enorma dörren och sekreteraren vände sig mot Josh.
– Ja, här är det, sa hon innan hon knackade på och lämnade dem sedan ensamma i hallen.
– Kom in, muttrade tomten på andra sidan dörren och Josh gick först, tryckte upp den enorma dörren tätt följd av resten av bandet. Men när de två små nissarna skulle följa efter stoppade Max dem.
– Detta är något vi måste göra ensamma, sa han allvaligt. Ni får vänta här ute, la han till innan han stängde dörren framför näsan på dem.
– Humpf, vilka lögnare, de använde oss för att komma åt tomten, utbrast Josse och hon började irriterat vanka av och ann framför dörren. Hennes ansikte var rött av vrede och Milla kunde inte låta bli att skratta tyst åt henne, innan hon suckade.
– Tja, även om de gjorde det, har vi ett större problem att ta itu med. Vi har inte tid att hitta renarna, men om vi inte gör det kan tomten inte dela ut julklappar till alla världens barn!
– Ja, vi måste komma på något bra, sa Josse och slutade gå för en sekund, innan hon sken upp.
– Givetvis, att jag inte tänkte på det, utbrast hon och tog tag i Millas arm och drog med henne in i verkstaden. Där möttes de av förvånade blickar från de andra nissarna, de var så chockade att återse sina gamla nisse kompisar att de aldrig stoppade Josse när hon snodde både det ena och det andra från det löpande bandet, innan hon vinkade åt Milla att följa efter henne ut. Josse låg hela tiden några steg före Milla och när hon kom utanför dörren tycktes Josse ha försvunnit för en sekund, det tog dock inte lång tid för den lilla nissen att räkna ut var Josse hade sprungit. Hon skyndade sig mot det lilla skjulet en bit från tomteverkstaden och mycket riktigt var det där Josse nu befann sig. Hon var fullt upptagen med att hamra och bygga på en ny makapär, Milla stirrade storögt på det hon höll på med.
– Tycker du inte att detta är lite fel tillfälle att bygga någonting? Vi måste ju komma på hur vi ska göra så tomten kan ge alla barnen deras julklappar imorgon ju!
– Alltid lika efterbliven, muttrade Josse, ge mig den där lådan med skruvar, sa hon sedan. Milla gjorde som hon sa och höjde sedan ett ögonbryn.
– Har du en plan, Josse?
– Jag har alltid en plan, svarade nissen och log stort mot sin kompis.

Kommentarer
Postat av: Juuuss

Haha. Förlåt för att jag kallade dig efterbliven ;) <3

2010-12-24 @ 10:57:37
URL: http://juuuss.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0