Julkalendern 2010 - del 15

Del 15

De hade rullat in från havet och över en strand, innan Josse tog över körningen. De guppade fram på småvägar och satt för det mesta tysta bredvid varandra och stirrade ut på landskapet runt dem. Tillslut somnade Milla och hon vaknade av att Josse skakade om hennes axlar och skrek på henne.
– Vakna. VAKNA! Vi är framme!
– Framme, frågade Milla trött och förvirrat och satt sig upp.
– Ja, skynda, det är ont om tid, sa Josse och slet upp Milla från golvet, där hon ännu en gång hade somnat.
De hoppade ut från monstermaskinen och sprang i mörkret genom små gränder. Ett svagt ljud hördes som tycktes bli starkare och starkare ju närmare de kom det Milla misstänkte var målet. Josse sprang fortare och Milla hänge efter i hennes hand som en liten vante. Tillslut stannade de framför en stor byggnad där ljudet kom ifrån och Milla såg sig runt i det svaga ljuset från gatlamporna.
– Var är vi egentligen, frågade hon sedan.
– I London, svarade Josse och stirrade upp på byggnaden innan hon drog med Milla mot en liten bakgata intill byggnaden.
– Vad gör vi här?
– Vi ska på konster, sa hon och svängde till baksidan av byggnaden.
– Och hur ska vi ta oss in, vi har inga biljetter ju?
– Tja, det är ju själva problemet, mumlade Josse och smög fram till en mörk dörr.
– Så vi har åkt ända från nord polen till London på en cykel, till en konster vi inte har biljetter till?
– Äm… ja, ungefär, svarade Josse och kände på dörrhandtaget. Det var låst.
– Nej, mumlade hon, la örat till dörren och hoppade efter några sekunder bort, med ett skräckslaget ansiktsuttryck.
– Vad, frågade Milla, lika skräckslaget.
– Det kommer någon, sa Josse i samma stund som dörren öppnades.
– Vänta, jag ska bara ta lite luft först, skrek personen och klev ut. Båda förstod genast vem det var och Milla och Josse såg, först på varandra och sedan på personen. Han mötte deras blick och log innan han insåg hur korta de var. Och att de bar nissedräkter.
– Vilka är ni, frågade han snabbt, misstänksamt.
– Vi var tomtens nissar och sedan blev vi sparkade, så vi åkte hit för att gå på en utav era konserter, svarade Josse lika fort.  
– Har ni biljetter, frågade han och höjde förvånat på ett ögonbryn samtidigt som han såg ut att fundera på om de verkligen var tomtens nissar eller bara några som skojade med honom.
– Nej, det är svårt att få tag på såna på nord polen, svarade Josse uppriktigt och log mot honom.
– Det låter väldigt osannolikt, sa killen efter en stund och Milla nickade.
- Jag vet. Men det är helt sant, sa Josse och de log sina allra finaste leende mot honom.
– Ja, okej… jag kan släppa in er. Men då måste ni se till att jag får något riktigt fint av tomten, la han till på slutet.
– Självklart, sa Josse och nickade.
– Då så, följ med här, sa han och höll dörren öppen för dem och de steg in i rummet.  Josse plockade upp en lapp och en penna ur sin ficka och gav den till Milla.
– Skriv upp att vi måste säga till tomten att ge Josh Franceschi något fint i julklapp, så vi inte glömmer bort det!


Kommentarer
Postat av: Juuuss

Bästa julkalendern ever ju! Hahahha :D

2010-12-15 @ 17:23:00
URL: http://juuuss.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0