Memory lain - Sommaren 07

Kände att det var dags att skriva lite i Memory lain - och faktum är att jag har funderat en del på just detta ämnet ett tag. På sommaren 07. För det var en väldigt speciell sommar, det var lovet mellan sjuan och åttan. Man gick från liten till stor och skulle plötsligt få betyg. Men framför allt så ändrade jag mig. Jag blev en annan person och förändrade helt min musikstil, från att ha dyrkat Rix FM de första dagarna på lovet till att endast lyssna på rock i slutet. Och vad var anledningen till detta? Jo, jag hittade Tokio Hotel.
Alla har olika åsikter om alla band som finns i världen, men det verkar finnas otroligt många åsikter om just Tokio Hotel, egentligen undrar jag varför. De är ett tyskt band, Andra världeskriget var Hitlers fel - inte tyskarna, de har en egen stil - men shit, vem vill se ut som en klon? De kör sitt eget race, är det inte något alla drömmer om? Så innerst inne tror jag mest det handlar om avundsjuka faktiskt.
Men jo, Tokio Hotel förändrade mig mycket och utan dem vet jag inte om jag hade lyssnat på den sortens musik som jag gör idag, kanske hade jag gjort det vem vet? Men nu är det så att Tokio Hotel förändrade min musiksmak väldigt radikalt. Jag har fortfarande allvarliga problem med Rix FM...
Men något som också är väldigt bra är att jag fann så många nya vänner genom Tokio Hotel. På något vis så hittade jag en sida redan i augusti 2007 (är det två år sedan redan?) som sedan kom att bli mitt tillhåll under ett år framöver ungefär. Ett litet forum som växte till Sveriges största Tokio Hotel forum - THF. Och på konstiga vägar snubblade jag över en massa nya och helt underbara människor som jag inte hade känt idag om det inte varit för just Tokio Hotel. Då hade jag inte känt Alex, inte Jejje, Hannah eller Jennifer, inte heller Jess, Essi och Tilda eller Ida. Det är så många som inte skulle varit i mitt liv om det inte hade varit för sommaren 07. Därför tycker jag den är värd att skriva om - för det var en vändpunkt i mitt liv och jag har så otroligt många minnen från THF. Det är helt enkelt en tid jag aldrig kommer glömma...

Trots att jag nu inte har lyssnat på TH på ett bra tag så väcker fortfarande deras låtar otroliga minnen, det var trots allt nästan två år av mitt liv - det där bandet vars ansikten fortfarande pryder mitt gamla rum och vars låtar jag fortfarande kan utantill. Jag minns hur jag började lyssna på TH och nu när jag sitter och skriver detta vill jag egentligen bara gå tillbaka, skruva tillbaka klockan två år och uppleva allt igen. Alla har vi olika kapitel i våra livsböcker, alla förändras vi i olika perioder i olika tider. Detta är den tid då jag förändrades och det är också den del av mitt liv som jag älskar mest och alla minnen jag har - dem vill jag aldrig förlora. Kanske är det därför jag ännu inte har plockat ner postrarna på dem ännu, kanske är det därför jag ibland sitter och lyssnar på TH's gamla låtar, kanske är det därför jag kan sitta och se på Zimmer dvdn och le åt alla gånger jag sjungit åt låtarna så högt att de måste ha hörts ut på gatan. Kanske är det därför jag fortfarande har på mig min Bill hoodie ibland.
Jag minns första gången jag såg den - Bill hoodien. Den var så otroligt fin tyckte jag, det tyckte alla på THF, den var verkligen riktigt grym och den ansågs vara den ultimata fangrejen. Den hänger i min garderob nu. Och jag fick den till julen,  exakt en sådan som Bill Kaulitz har - svart hoddie med vit text.



Jag minns fortfarande Tildas uttryck när hon såg mig i den första gången. Och den är en dröm, inte bara för att det är en före detta idol som har designat den, utan för att den är... ja, den är perfekt helt enkelt. Som sagt, det händer fortarande att jag använder den. Jag älskar ju den ännu. Det var en lycklig jul där, 2007 när jag fick den.
Men så hände det en massa saker och plötsligt var Tokio Hotel lite av Old news och jag tappade helt intresset för dem efter ett tag. Men att sitta och lyssna på deras låtar då och då, det ger mig tillbaka känslan på kärlek och jag kan inte skriva ner hur jag känner för den sommaren. Men jag kan säga att när jag köpt deras engelska cd satt jag och lyssnade på den nio timmar varje dag, sju dagar i veckan i tre veckor i sträck. Då kanske ni förstår att de ger mig en väldigt behaglig känsla att lyssna på dem igen. Även om det bara är för att sitta och sakna den tiden som jag nu har lämnat efter mig...



Jag insåg efter att jag börjat lyssna på deras tyska låtar att jag förstod vad de sjöng och att de hjälpte mig på tyska lektionerna väldigt mycket. Så jag kan knappast säga att jag ångrar att jag började lyssna på dem, långt ifrån. Jag skrev till och med tre hela ficar om TH, och jag har en massa som är halvfärdiga. Och utan dessa ficar hade jag inte skrivit så bra som jag gör idag. Där har jag ett stort tack att ge till Jess och Tilda som alltid stod vid min sida. Thanks girls ♥



För att avsluta på bästa sätt - detta är min och Jessis låt och när jag fick min julklapp av henne förra året kunde jag med glädje se att det var denna singlen. Det är vårt låt helt enkelt...

 
Sommaren 07 ♣

Kommentarer
Postat av: Jessi

FAN VAD UNDERBART GULLIG du är!!! ♥

Ja. Det är vår låt.



Milla, vi flyger tillsammans <3

2009-08-07 @ 13:53:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0