En underlig saga - Del XIX

Det var kallt den morgonen när hon vaknade. Hon skyndade sig upp för att tända en brasa i sitt rum innan hon drog på sig sina kläder och sprang ner för trappan för att tända fler brasor - det var ovanligt kallt. I all hast missade hon de nyuppsatta fotografierna som stod så vackert i underbara ramar längs med fönsterkarmen i hennes rum.
   När hon steg in i Runda rummet märke hon att något var alldeles fel men hon kunde inte sätta fingret på vad det var. Istället fokuserade hon på att tända brasan och sedan gå in i köket och dricka sitt te. Återigen kanel. Det hade inte kommit någon ny tidning heller, inte sedan den där det stod om de skadade soldaterna från hennes by. Hon satt stilla en stund efter att hon druckit upp sitt te och såg på snöflingorna utanför fönstret, såg hur de sakta föll ner mot den väntande marken. De hade redan snöat en hel del under natten som hade passerat, det gladde henne, det blev alltid ljusare av snön. Tillslut drog hon sig upp mot sitt rum för att byta kläder och gå ut till templet och be. När hon steg ut genom dörren fick hon se något som förbryllade henne stort. Snön fortsatte att falla från himlen och bildade stora högar på gräsmattan, hon pulsade igenom dem utan att börja frysa om fötterna trots att hon bara hade sina tunna sommarsandaler på sig. Detta var för henne en vardag men hon blev ändå förvånad att hon inte kunde känna snön alls, men när hon såg sitt körsbärsträd - det hon hade fått av sin pappa i födelsedagspresent när hon bara fyllde några år - stå i full blom mitt i den kallaste vintern, då förstod hon att något verkligen var fel. Hon tittade på sitt träd medan hon gick förbi det men istället för att stanna vad det, fortsatte hon upp till templet och tände som vanligt rökelse som idag doftade extra starkt av kanel. Återigen blev hon rädd men försökte att inte visa det när hon knäböjde inför sina förfäder. Hennes böner var starkare än de någonsin varit, hon förstod att det när som helst kunde ta slut, hennes liv. Det skulle ta slut i samma stund som hans liv tog slut. Om han dog, skulle hon dö, det var bara så.
  Det var först när hon lämnade templet som hon stannade till vid trädet och lyfte handen för att känna på blommorna. De var lika mjuka som de alltid brukade vara, de doftade precis lika sött och inget kunde få henne att tro att det var en bluff. Hennes ljuvliga körsbärsträd stod i full blom mitt i vintern.

© Milla

Kommentarer
Postat av: Johanna

sv: Tackar! :) Du har just fått dig en ny läsare. Haha

2009-08-21 @ 22:18:00
URL: http://jdore.blogg.se/
Postat av: Salinski

sv: vad bra:)

2009-08-21 @ 22:23:31
URL: http://salinski.blogg.se/
Postat av: V A N E S S A

tack så mycket! Din blogg var också fin :)

2009-08-21 @ 22:24:03
URL: http://vanessass.blogg.se/
Postat av: ida & rosa

haha ah det vill vi gärna :D så om ni kan fixa vore det grymt snällt!

2009-08-21 @ 22:34:51
URL: http://klingansaaski.blogg.se/
Postat av: Bitte

Tack...då får jag önska dig en fin dag imorgon istället, för nu är det snart nattedags! =0)

2009-08-21 @ 23:01:16
URL: http://bitte.webblogg.se/
Postat av: emma

tack detsamma!

2009-08-22 @ 01:06:52
URL: http://emmamadelenemilia.blogg.se/
Postat av: Iceea

Jo ut över alla tankar så har jag mestadels jobbat.

Kvällen blev dock bra. Kollade på film åt ölkorv och briost =)



Allt bra med dig?

//Iceea

2009-08-22 @ 10:38:08
URL: http://iceea.blogg.se/
Postat av: Yojo

Tack så jättemycket för din röst och din fina kommentar av min blogg <3 Vad händer i helgen?

2009-08-22 @ 10:38:29
URL: http://yojos.blogg.se/
Postat av: Anonym

sv. Jo jag har haft en bra dag :-) Själv ?

2009-08-22 @ 11:25:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0