Välkommen till mardrömmen

Hon sprang längs en grusväg, för vartannat steg slängde hon en blick bakom sig. Hela dagen hade det varit disigt och nu började det skymma. Hon visste att hon var tvungen att hitta ett ställe hon kunde sova på under natten innan det blev alldeles beckmörkt, men hon hade ingen aning om vart hon var. Ingen aning om vart hon var på väg. Hon visste bara att hon var tvungen att gå framåt, att hon inte kunde återvända. Det var för sent att ändra sig nu.
   Det lyste i fjärran, varmt och välkomnande. Hon frös ända in i benmärgen, tänderna skallrade och fötterna var fuktiga, men hon försökte bita ihop och fokusera på ljuset. Kunde hon ta sig dit kunde hon nog bli insläppt, kanske få lite mat, bli varm. Hon sprang och sprang, hela tiden fortare samtidigt som hon ständigt kastade en blick över axeln. Andetagen blev djupa, hon flämtade efter luft, men ljuset kom närmare och snart svängde hon in på en vinglig liten skogsstig kantrad av höga träd med gulorangea löv på marken och de nakna grenarna höjda mot den grå himlen. Hon höll på att snubbla flera gånger, ibland på stenar som låg gömda under löven, ibland på sina egna fötter. Hon var så trött, men hon vägrade ge upp. Inte än. Inte när hon var så nära.
   Huset tornade slutligen upp sig framför henne, det var mycket större än hon först trott. Det var dunkelt ute, men hon kunde ändå se att huset var grått och hade sprickor i fasaden. Det stod mitt i en trädgård där alla blommor var vissna och alla löv fallit av träden. Hon kunde inte se någon när hon slängde en blick in genom det ena fönstret, men lamporna var tända och hon kände en enorm längtan av att krypa ner i en säng och bara sova.
   Utan att ha sett till en enda människa i närheten gick hon upp för trappan till dörren som en gång i tiden varit vitt, men nu var grådassig. Hon knackade ett par gånger, men ingen kom och öppnade. Efter några minuter gav hon upp och med en besviken min vände hon sig om för att gå ner för trappan igen och fortsätta sitt sökande efter en fristad i det mörka, kusliga vädret. Men just när hon klivit ner för det första trappsteget hörde hon hur dörren öppnade sig. Hon svängde runt med ett leende på läpparna och skulle precis hälsa på ägaren av huset då hon insåg att det inte stod någon där. Dörren var öppen några decimeter och hon gick tillbaka upp till den och kikade in i själva huset. Alla lamporna var tända, men hon såg fortfarande inte till en enda människa. Ytterst försiktigt klev hon över tröskeln.
”Hallå?”, sa hon men ingen svarade. ”Hallå?”, upprepade hon högre, men det var fortfarande helt tyst i huset. Hon tog några steg in i hallen och såg sig runt. Det stod skor vid dörren och hängde jackor på krokarna. När hon kom in i köket såg hon att det stod en gryta som puttrade för sig själv på spisen och bordet var dukat för en.
”Hallå, är det någon här?”, frågade hon medan hon gick igenom köket och ner för en liten trappa som ledde in till tv-rummet. Ingen svarade henne och hon tittade igenom alla rummen utan att hitta någon när hon återvände upp till köket såg hon att det stod en ny gryta på spisen och när hon lyfte på locket för att kika efter vad det var för något där i, såg hon att det var ris. I den andra grytan fanns det kyckling i sås. Hon slickade sig hungrig om läpparna men la tillbaka locken på grytorna och fortsatte sin rundtur i huset. Då och då ropade hon sporadiskt ut ”Hallå, är det någon här? Hallå?”, men hon fick aldrig något svar. Hon sökte igenom alla rum på mellanvåningen innan hon fortsatte upp på den tredje våningen. Där hittade hon bara tre tomma sovrum och en toalett. Allting var stilla och tyst, inte ett ljud hördes. Hon började bli lite rädd och osäker och beslöt sig för att lämna huset. Det kändes oartigt att kliva rakt in i någon annans hus och äta någon annans mat utan lov.
   När hon kom ner i hallen på den andra våningen insåg hon att ytterdörren var stängd. Hon rynkade på pannan men hur mycket hon än tänkte på det kunde hon inte minnas att hon stängt den själv. Hennes tankar avbröts av en ljuvlig doft som kom från köket. Hon kunde inte låta bli, hon gick dit medan hon sniffade i luften och slickade sig om munnen. Det doftade verkligen oemotståndligt gott.
   Då hon steg in i köket blev hon förvånad. Grytorna som tidigare stått på spisen stod nu på bordet tillsammans med en kanna vatten och en skål grönsaker. Hon tittade sig runt, liksom förväntade sig att det skulle komma fram någon ur skuggorna och skratta åt henne, säga att allt var ett skämt, men ingen kom. Allting var stilla, så stilla och tyst. Själv stod hon och vägde i dörröppningen, skulle hon eller skulle hon inte? Hon slängde en blick mot ytterdörren och sedan en mot köksbordet och tillbaka mot dörren. Hon bestämde sig för att gå, men när hon vände tillbaka blicken mot bordet såg hon att det låg mat på tallriken. Förvånat rynkade hon på pannan. Hon hade varken sett eller hört någon. Eller något. Nu var hon verkligen nyfiken. Försiktigt stegade hon fram mot bordet och drog ut stolen. Hon tittade först åt höger och sedan åt vänster innan hon slog sig ner framför tallriken. Ingen kom. Ingen sa något. Inget hördes. Hon tog upp besticken. Allt var fortfarande stilla. Hon la upp mat på gaffeln. Allt var knäpptyst. Hon stoppade maten i munnen och tuggade försiktigt. Inget hände. Maten var väldigt varm, men god. Den smakade inte konstigt, tvärtom. Hon tog ytterligare en tugga och så en till. Allting var helt stilla, precis som innan hon börjat äta. Hon åt och åt och åt och fortsatte äta trots att hon egentligen var proppmätt. Tillslut sköt hon ifrån sig den tomma tallriken och lutade sig tillbaka i stolen med en nöjd suck. Inte ens om hon tvingade sig själv skulle hon kunna svälja ner ytterligare en tugga. Hon var mätt och belåten, men det var först nu hon riktigt kände hur trött hon var. Utan att tänka sig för reste hon sig upp och lämnade köket utan att ställa i ordning efter sig. Hon gick upp till den tredje våningen och öppnade den första dörren som ledde in till ett rödmålat rum med en stor säng. Det fanns ingen tid till att ta av sig varken jackan, skorna eller halsduken, hon sov redan då hon föll raklång ner i sängen.

Hon öppnade försiktigt ögonen. Det var ljust i rummet, väldigt ljust. Det tog en liten stund innan hon insåg vart hon befann sig och när hon kom på det drog hon täcket tätare omkring sig och låg blixtstilla för en liten stund. Sedan satt hon sig upp, sträckte på sig så att lederna knäckte till innan hon klev ur den värma sängen. Kläderna låg bredvid sängen, på en stol, i en prydlig hög. Hon klädde på sig och medan hon gjorde det försökte hon minnas hur hon kunde ha tagit av sig sina kläder och vikt dem så ordentligt när hon varit så trött kvällen före.
   Hela huset var precis lika tyst och stilla nu som det varit dagen före. Hon klev ut från rummet hon sovit i och stod stilla en stund i hallen, precis vid trappan, och stirrade ut. Allting var vitt där ute. Det var väldigt dimmigt men solen tycktes ändå lysa någonstans där långt bakom alla moln och allt dis. Det var ett skarpt sken som stack i ögonen hon tillslut var hon tvungen att titta bort.
   Lamporna var släckta, vilket hon tyckte var underligt för hon visste bestämt att hon inte släckt dem innan hon somnat. Det fanns inte ett spår efter gårdagens middag, varken matrester eller disk. Fundersamt slog hon sig ner vid bordet och stirrade ut en stund, innan hon gick fram till kylskåpet för att plocka fram något att äta. Det var helt tomt. Det fanns ingenting där inne. Frysen var också tom, liksom skafferiet. Det fanns ingen mat någonstans och hennes mage knorrade hungrigt.
   Hon insåg att hon skulle kunna leta igenom precis hela huset utan att hitta något som gick att äta, så hon bestämde sig för att gå direkt. Hon lämnade köket och gick bort till ytterdörren och tryckte ner handtaget. Dörren öppnades inte. Hon skruvade på låset och hörde hur kolven klickade till, men hon kunde fortfarande inte öppna dörren. Handtaget gick att trycka ner, men det kvittade hur mycket hon än pressade sin kropp mot själva dörren, den rubbade sig inte en millimeter. Hon mindes svagt att hon sett en dörr nere på den första våningen och skyndade sig genom köket och ner för den lilla trappan. Mycket riktigt stod där en dörr med nycklar i låset. Hon vred om och försökte öppna, men det gick inte. Hon vred om nycklarna på andra hållet, men hon kunde fortfarande inte få upp den. Irriterat började hon rycka i fönstret, men det rörde sig inte heller. Hon testade alla fönster på den första våningen, men ingen gick att öppna. Hon testade alla fönster på andra våningen, men hon fick inte upp dem heller. Hon hittade ytterligare en dörr, som ledde ut till en altan, men hon kunde inte öppna den heller.
   Med tunga steg återvände hon till köket och slog sig ner vid bordet. Hon stirrade ut en liten stund, sedan lutade hon huvudet i händerna och blundade medan hon funderade på hur hon skulle kunna ta sig ut från huset. Hon gick igenom alla möjligheter hon hade men ingen verkade bra nog. Magen kurrade och hon blev påmind av sin hunger. Ingenting fanns det att äta heller.
   Frustrerat reste hon sig hastigt upp från stolen och lämnade köket med klampande steg som ekade mot väggarna i den stilla tystnaden. Hon gick igenom hallen och in i vardagsrummet. Det fanns en soffgrupp framför henne och i det sammanhängda rummet bredvid stod ett stort matbord med en vit duk över. Det starka skenet utanför pressade sig in i rummen och trots att några solstrålar inte lyste in kunde hon ändå se hur dammet yrde i luften runt henne.
   Det kom gradvis, utan att hon egentligen märkte något. Plötsligt blev det lite svårare att andas, luften blev tyngde, hon fick huvudvärk. Hon kände sig iakttagen och slängde en blick över axeln bara för att se att det inte alls stod någon ute i hallen och tittade på henne. Men hon blev obehaglig till mods och ville mer än någonsin förr lämna huset.
   Plötsligt kände hon hur någonting vidrörde hennes armar och hon hoppade högt i luften innan hon snurrade runt ett varv för att se vem eller vad det hade varit. Men det fanns ingenting där. Hon rös till och skulle precis backa ut från rummet och gå tillbaka in i köket, då hon kände hur hon gick in i något. När hon vände sig om kunde hon inte se något, men hon var ändå säker på att där var något.
”Hallå?”, sa hon med en hög röst samtidigt som hon försökte behärska sig och inte låta darrig.
”Hallå”, viskade någon till svar alldeles intill hennes öra. Hon hoppade till och skrek högt, rösten bara skrattade.
”Vem är du?”, frågade hon med hårt bankande hjärta, hon kunde fortfarande inte se någon.
”Vem är du? Och vad gör du i mitt hus?”, kontrade rösten och hon snurrade runt ett varv där hon steg medan hon försökte lista ut var rösten kom ifrån.
”Jag öh… dörren stod öppen och…”
”Jag vet, jag öppnade ju för dig”, svarade rösten alldeles intill hennes vänstra öra.
”Då vet du ju vad jag gör här. Du bjöd in mig”, sa hon och blundade för en liten stund medan hon försökte andas lugnt .
”Precis, jag bjöd in dig”, hörde hon rösten säga innan ett konstigt, släpande ljud hördes. När hon öppnade ögonen igen skrek hon i ren chock och tog instinktivt ett steg bakåt. Det var inte en människa som stod framför henne, men det hade hon egentligen inte väntat sig heller. Det var ett lik, med ihåliga ögon och en bränd kropp som var böjd i märkliga vinklar. Ansiktet var så sargat att det var svårt att avgöra, men hon misstänkte att det var en man. Han kom mot henne med vad hon antog var ett leende på läpparna, men det såg mest ut som ett elakt flin. Han skrattade åt hennes ansiktsuttryck.
”Släpp ut mig”, viskade hon tyst men han skakade bara på huvudet.
”Nej, jag bjöd ju in dig. Och du tackade ja. Du satt dig själv i den här situationen”, sa han samtidigt som det hördes ett knak från trappan. Hon vände sig om och såg hur två liknande lik kom nerför trappan. Själv hade hon backat ut från vardagsrummet och stod i hallen, mittemellan de brända liken. De skrattade, ihåligt och elakt, deras käkar klapprade mot varandra och hon rös till av ljudet.
   Ett högt, isande skrik skar igenom luften, hennes nackhår stod rakt upp då hon vände ansiktet mot köket och såg hur flera vålnader klev ut från väggarna. De var alla långa och gråaktiga, halvt genomskinliga. De svävade en bit ovan marken och det var totalt omöjligt att urskilja både kläder och ansikten. De kom mot henne och utan att tänka på det lät hon benen springa iväg, förbi de brända liken och upp för trappan. Vålnaderna skrek och två av liken skrattade fortfarande medan det första skrek efter henne.
”Du kan inte gömma dig, du är fast här, för alltid.”
   Hon snubblade upp för trappstegen och nådde slutligen fönstret i hallen. Hon försökte öppna det, men misslyckades. Hon slog mot rutan, bankade hårt men lyckades inte ta i sönder den. Hon hörde hur liken började gå uppför trappan och hon skyndade sig in i det rum hon sovit i under natten. Dörren smällde hon igen och hon hakade fast stolen hennes kläder legat på under natten, under dörrhandtaget. Det stod en hög böcker på en bokhylla och hon tog tag i den tjockaste volymen, slog den mot fönsterrutan, men lyckades inte ta i sönder den rutan heller. Någon ryckte och drog i dörren och stolen gled undan och landade på golvet med en smäll; hon skyndade sig att kroka tillbaka den under dörrhandtaget igen.
”Du kommer inte ut här ifrån, aldrig någonsin”, hörde hon hur liken sa på andra sidan dörren. De skrattade och hon rös till när de skallrande skratten nådde hennes öron. Sedan blev det tyst för några ögonblick innan ett knastrande ljud hördes. Först förstod hon inte riktigt vad det var, men sedan ringlade sig svart rök in genom dörrspringan och hon la ihop ett och ett.
”Ni är galna, släpp ut mig”, skrek hon medan lågorna tuggade i sig dörren. Stolen tog fyr och mellan flammorna kunde hon se liken, de vinkade glatt till henne. Hon kände hur paniken började sprida sig på allvar inombords då elden började ta sig ordentligt. Stora bitar av golvet hade nu tagit fyr och hon vände sig återigen mot fönstret och bankade med knytnävarna mot rutan. Inget hände.
”Hjälp”, skrek hon, ”Hjälp mig, snälla någon, hjälp”, men ingen kom till hennes undsättning. Röken hade spridit sig i hela rummet nu och hon hostade, varje andetag rev i lungorna och hettan från elden fick henne att svettas. Liken klev rakt genom lågorna och kom fram till henne. Hon försökte backa bakåt, men hon slog ryggen i väggen och de la sina brända fingrar runt hennes handleder. Elden kom allt närmare och hon skrek rakt ut i panik.
”Välkommen till mardrömmen”, viskade det ena liket då de första lågorna nuddade hennes fötter. Hon skrek igen, ett blodisande skrik på hjälp, men ingen hörde henne. Ingen skulle någonsin höra henne igen.

This is Halloween, this is Halloween


31 oktober 2012

Ah, happy halloween guys! Alltså jag tycker verkligen om julen och egentligen kan man ju inte jämföra dem, för de är så olika, men halloween är verkligen något speciellt. Det passar liksom mig personlighetsmässigt. SKa självklart fira idag, men innan det har jag lite saker att ta itu med (vilket är anledningen till att jag har stigit upp så... tidigt idag). Tur är ju det, på sätt och vis, för de fortsätter med asfalterinsarbetet precis utanför mitt fönster idag, hade inte varit ett dugg glad om jag hade vaknat av det (de började typ precis när jag kom ner i köket. Timing). I vilket fall som helst, jag sitter här och äter frukost nu och ska strax göra mig i ordning. Har inte särskilt mycket mer att säga just nu, så vi hörs senare! (FÖRUTOM: Grattis till P på föööööödelsedagen! ♥)

Kolla vad jag hittade

Kom att tänka på de där reklamvideosarna MPKR09 gjorde när vi gick i ettan, var tvungen att leta fram min grupps från youtube. Fortfarande lika rolig!



30 oktober 2012

Idag skiner solen, lite skillnad från gårdagen, men bra mycket skönare får jag säga. Det är rätt varmt också (tja, beroende på vad man kallar varmt. Runt tio grader i solen skulle jag tro) så en promenad låter ju lockande, eller hur? Dock luktar det... mindre gott utomhus. Och jag duschade igår så jag ska nog hålla mig inne idag. Surt, nu när det ändå var så fint. 

Har oväntat nog inte gjort så mycket idag, vaknade vid halv elva men kände mig fortfarande rätt trött, så jag somnade om till kvart i ett. Har ätit frukost och skalat potatis fram tills nu ungefär. Jobbigt liv jag lever. Resten av dagen blir nog ungefär likadan, sitta vid datorn, skriva lite, chatta med H kanske, tittade på OC typ. Ungefär som igår. Skypade med L ju och sedan tittade jag på Dirty Dancing 2. Vet inte varför men jag blev så sugen på att se den och man ska ju följa sina impulser och det var ungefär så min kväll slutade haha. Nejnej, jag måste gå och vakta mina potatisar nu, vi hörs senare!

Alice in Wonderland pt IV











© Mikaela Olsson

29 oktober 2012

Nu har det ju gått över till vintertid och vinter börjar det verkligen bli. Satan vad mörkt det var igår! Jag menar, helt plötsligt gick solen ner klockan halv fem, det var ju helt nattsvart typ tio över ju. Kallt är det också, och blåser snålt gör det med. Ville knappt sticka näsan ovan täcket imorse, var rädd att jag skulle få bestående frostskador. Nja, kanske inte riktigt, men det var inte långt ifrån. Hade inte haft något emot att resa iväg till ett varmare land nu. Eller att ett högtryck rullar in över Sverige. Varför inte, liksom?

Slut på snacket om vädret nu. Igår var det fotbollsdag, först tittade jag på Chelsea matchen (vilket vi inte behöver tala om för om vi börjar diskutera den så blir jag bara irriterad) och sedan åt jag lite, tittade på Det Okända med mami, en söndagstradition vi har. Halv tio var det avspark i Realmatchen mot Mallorca, som vi vann med fem noll. Det var åtminstone lite glada nyheter. Efter det parkerade jag mig framför OC, åt lite och tumblade innan jag la mig och tja, det var väl det. Idag ska jag gå en runda, om jag orkar mig ut i kylan, skypa med L och skriva I think.

28 oktober 2012

Solen skiner idag, väldigt fint väder är det måste jag säga. Tydligen snöade det lite överallt i Europa igår (mest i... Tyskland?) men ingenting här. Ah, lyckan som uppstår i sådana situationer, kärleken till Skåne ♥ Ska ut på en promenad senare (gick ut igår och fick med mig alla katterna och sedan tappade jag bort dem och det slutade med att jag fick springa runt och skrika mig hes medan jag letade efter dem. Inget sånt idag, tack). Igår hände inte särskilt mycket mer än det jag just nämnde, failad promenad med försvunna katter och sedan hade ma och pa bjudning på kvällen vilket resulterade i en mindre matkoma för fröken. Låg där uppe sen och tittade på OC till jag nästan tittade i kors. Det var fint. Gick och la mig vid två (och sedan blev klockan två igen, how convenient!) och sov till tolv. Läste ut Zlatans biografi, den var faktiskt jäkligt intressant, och sedan steg jag upp för en timme sedan ungefär. Ska strax äta frukost och sedan ta den där promenaden jag pratade om. Ikväll blir det fotboll för hela slanten! Får se om jag kommer ihåg att blogga lite mer senare också!

27 oktober 2012

Alltså det första jag ser när jag loggar in på blogg.se är en bild på två personer som har... snöbollskrig. Ja men den kändes ju bra. Känns som om alla är så himla taggade in för vintern redan, vilket jag tycker är lite lustigt eftersom ungefär 90% av de människorna som idag säger "jaaaaaa, vinter, snö, hurra!" kommer sura och gnälla när vi haft snö på marken i knappt en vecka. Men å andra sidan, när det börjar bli vår brukar folk skrika efter sommar, solsken och värme, och sen när första värmen kommer klagar alla på att det är för varmt. Ibland undrar jag, blir en människa någonsin nöjd? Antingen är det för varmt eller så är det för kallt eller så är det för mycket snö eller för lite eller så är det inte tillräckligt med sol eller så är det si eller så. Gah, bara var nöjda! Som idag, jag är nöjd, för det är solsken. Kanske kallt (vad vet jag, jag har inte varit ute än...) men solen skiner i alla fall. Det som är mest skrämmande är dock att det fortfarande ligger frost i skuggan och klockan är över två... inte riktigt redo för detta än känner jag. 

I vilket fall som helst. Bloggade inte mer igår men jag hade inte en tanke på det. Helt ärligt hade jag fullt upp typ hela dagen. Städade och bakade och donade, åt middag och körde in till stan för att hämta upp en viss Discofil. Vi parkerade oss uppe på mitt rum, satt och snackade och så. Sedan skulle vi se film och det tog låååång tid att bestämma kan jag säga. Tillslut hade vi med oss Step Up 3D, Harry Potter & the prisoner of Azkaban och The Hunger Games med oss in i det andra rummet. Det och en jäkla massa godis och choklad. Vi såg Step Up först och sedan en bit på HP innan vi avbröt, hämtade muffins och chokladkakemojs och sedan startade vi Hunger Games. Det blev alltså fyra och en halv timmes filmtittande/godisätande. Fy vad mysigt det var. Hade ont i ryggen när jag reste mig upp för jag hade legat så konstigt och magen var proppmätt, men med facit i hand. Sådant här gör man alltför sällan! (Kanske är tur, nu när jag tänker på allt vi stoppade i oss...)

Här har ni en bild också, som jag så fint snodde från Josses twitter!


26 oktober 2012

Jag är så seg när det gäller att blogga på mornarna, mest för att jag inte har så mycket att säga. Tydligen så har det snöat runt om i landet både igår och idag, men ingenting här och tur är ju det. Dock kan jag inte säga att det är särskilt varmt, runt åtta grader när solen skiner, men jag kan inte direkt hålla med om att det känns som åtta grader. Snarare som två minus. Kan inte fatta att vi redan är här, på väg mot vinter, minusgrader och snö. Var det inte sommar nyss? Eller snarare, skulle det inte ha varit sommar nyss? Knappt ingen sol eller vämre och iskall höst så snabbt inpå. Inte okej. Inte alls okej. Men nej, nu har jag inte tid att stå här och snacka om vädret (för i sanningens namn står jag faktiskt och hänger över köksbordet medan jag skriver). Jag har saker att göra, som alla innehåller kroppsarbete = värme. Måste skynda, har en hel del att stå i. Vi hörs senare!

You're just a face in the crowd


25 oktober 2012

Hade faktiskt tänkt blogga igen igår kväll, men det blev ingenting av det, som ni säkert märkte. Mest för att jag faktiskt glömde bort det. Kom att tänka på saken när jag vaknade imorse tja, då var det lite sent ju haha. I vilket fall som helst så har jag ätit frukost nu och i väntan på att mamma ska komma hem så jag kan hjälpa henne packa upp handlingskassarna (för så snäll är jag) så ska jag nog... jag vet inte. Tumbla lite, antar jag. Hade tänkt skriva lite senare också. Egentligen hade jag velat ta en promenad, men det är så galet trist väder ute. Ser ut som det ska börja regna precis vilken minut som helst. Vilket antagligen är sant också.

Hm. Jag har faktiskt inte så mycket mer att säga just nu. Gårdagen var liksom... bra, men ärligt talat minns jag knappt inte vad jag gjorde. Jag vet att vi var ute och gick, men innan det har jag ingen aning... jo men hallå, jag karvade ju min pumpa! Den blev... annorlunda. Will take a pic another day. Och så tittade jag på fotboll senare på kvällen. En helt vanlig dag, med andra ord! Nej, jag ska ta och göra något nu. Vi hörs väl senare, om jag inte glömmer bort att blogga igen haha.

24 oktober 2012

Jag har en lustig känsla. Som om någonting kommer hända, snart. Eller som om det redan har hänt. Ja ni vet, en sådan där konstig känsla. Vet inte vad, vet inte när, vet bara att något kommer hända. Något står inte rätt till. Är det positivt eller negativt? Vet inte. Idag eller imorgon? Vet inte. Mig eller någon annan? Vet inte. Här eller där? Vet inte. Blir galen. Det är inte rättvist att få sådana här illavarslande känslor som varnar, när man inte vet riktigt vad man blir varnad om. Liksom, hur ska jag kunna stoppa något om jag inte vet vad, när eller var? Fast det kanske är det som är själva grejen. Jag kanske inte ska kunna stoppa det. Att det liksom redan står skrivit och att jag egentligen inte kan göra något åt det utan att förbereda mig på det? Men hur kan jag förbereda mig på något när jag inte vet vad det är? 

Det blev höst till sist ändå













© Mikaela Olsson

23 oktober 2012

Hade en riktigt galet cool dröm i natt, när jag vaknade blev jag uppriktigt irriterad för att jag inte fick drömma vidare. Love it when that happens. Vaknade upp vid kvart i ett och steg faktiskt upp direkt, trots att jag egentligen ville läsa lite. Åt frukost och sedan ringde jag till Juss. Tänkte att vi absolut inte kunde prata i en timme som vi brukar göra, för det har jag inte tid med. Tja, det positiva är att vi inte pratade i en timme. Det negativa är att vi snackade i en och en halv istället... La precis på och nu ska jag ta itu med dagen, vilket betyder bildredigering, skriva, karvning av pumpa och en promenad. Och fotboll hihi. 

Måste också berätta vad som hände igår, för det var helt galet. Så jag sitter där uppe och titta på Hunger Games, det är nästan helt mörkt i rummet och jag är just vid den delen där Katniss och Peeta letar efter Cato, alldeles i slutet precis innan de där äckliga muttarna hoppar fram. Jag blir lika rädd varenda gång trots att jag vet precis vad som kommer hända. Så jag sitter där och försöker lugna mig själv, intalar mig själv att denna gången ska jag inte bli rädd. Det är mörkt i filmen, stilla, tyst. De smyger fram, konstig musik spelas, sådandär som alltid spelas i skräckfilmer innan något läskigt händer. Plötsligt ser jag något som rör sig i min vänstra ögonvrå och jag vänder på huvudet och skriker rakt ut. Jack satt på fönsterbrädan utanför fönstret och stirrade in på mig. Nämnde jag att jag satt på tredje våningen? Jaha, så jag fick ju öppna och släppa in honom och helt plötsligt kommer Barbossa också. Vad i hela världen de gjorde uppe på taket är jag fortfarande inte säker på. Men rädd blev jag. 

Only a fool would wear the crown one day the kids will tear it down


22 oktober 2012

Hade riktigt konstiga drömmar i natt. Det är visserligen inte ovanligt, men det var inte den vanliga typen, alltså mardrömmar (natten till lördag drömde jag om pistoler, blod och torterade människor och natten till söndag drömde jag om människor som andats in förgiftad luft och förvandlats till något zombieliknande som försökte döda mig). I natt drömde jag att jag var i Berlin med klassen (vilken "klass jag pratar om vet jag knappt själv, det var klassen bara haha). Vi gick in på ett museum där vi skulle leta efter något som ingen hittade... ae det var konstigt. Sedan vaknade jag av ett lustigt ljud som jag inte riktigt kunde identifiera. Somnade om och vaknade av ljudet igen, somnade om, vaknade av ljudet igen. Så höll det på ett bra tag. Tillslut insåg jag att de äntligen har börjat asfaltera vägen utanför huset och att det var alla maskinerna som väckte mig. Lagom glad tjej. Men nu är jag uppe i alla fall och jag har en hel del att göra idag (nja, egentligen inte men det känns så) så det är bäst att jag sätter igång nu!

Sommar i oktober














© Mikaela Olsson

21 oktober 2012

Kom på att jag inte bloggade när jag steg upp idag (för jo, jag klev faktiskt inte precis upp haha). Däremot åt jag faktiskt frukost på en gång och hann bara precis läsa igenom twitter, sedan följde jag med mamma för att handla (veckans kontakt med andra människor). Vi åkte bara hem för att sätta in sakerna och efter det körde vi ner till skogen och gick en runda. Direkt när jag kom hem igen duschade jag och ja, sedan är nu haha. Hade tänkt sätta mig och läsa en stund nu innan jag ska äta lite och titta på tv. Det var ju fotboll igår vilket gör att jag känner mig helt förvirrad, för det är ju oftast match på söndagskvällarna. Alldeles fel haha. I vilket fall som helst, om jag orkar ska jag ladda upp lite bilder här senare. Hade tänkt göra det igår men internet var galet segt!

Beautiful October

Lånade gif:en från tumblr. Är inte hösten helt underbart vacker egentligen?


20 oktober 2012

Det där med "vi hörs senare idag" som jag skrev igår stämde visst inte riktigt. Tror ändå inte att någon av förvånad, eller? I vilket fall som helst är jag uppe nu, som ni säker märke, och det har jag varit ett litet tag också. Åt frukost framför twitter och eftersom det är fotbollslördag var det mååånga tweets att läsa igenom. Det är faktiskt match vid sextiden dessutom (ovant eftersom Real oftas spelar match på söndagar haha) blir liksom lite fel i huvudet. Innan avspark hade jag dock tänkt gå en liten runda med kamerna, det är alldeles dimmigt och helt awesomecoolt väder. Hade egentligen velat köra ner till havet, men det är bara skruttisbilen hemma idag och det känns inte alltför säkert att köra iväg utan att vara säker på om jag kommer hem igen haha. Typiskt min otur hade det varit. Så nej, jag stannar hemma och använder benen istället. Fast ärligt talat tror jag inte jag kommer gå så långt, det är galet dimmigt, ungefär som i en mjölkpaket. Kanske går vilse.

19 oktober 2012

Låg och drog mig nästan en timme i sänge imorse vilket var otroligt skönt. Sedan åt jag en långsam frukost medan jag läste på twitter/tumblr, precis som vanligt. Snabbchattade lite med Alexandra också och sedan slog jag på Radio 1 och lagade mat, gick ut lite i solen och njöt av värmen och det underbara vädret. Ska nog gå ut och fota lite när vi ätit och ikväll hade jag tänkt skriva lite tror jag. Och titta på Gossip Girl because why not? Tja ja, det var väl det... har inte så mycket mer att säga just nu så ja... jag hoppas ni har en bra dag så hörs vi senare!

18 oktober 2012

Vet inte varför jag segar mig med att blogga på mornarna. I ärlighetens namn vaknade jag runt halv ett och käkade frukost bara 45 minuter senare. Visserligen en långsam frukost där jag bloggade på tumblr, läste twitter och svarade på lite mail, men ändå. I vilket fall som helst, jag har ätit klart nu och katt4, som fick det som blev över av makrillen, slickar sig nu nöjt om nosen. Själv vet jag inte riktigt vad jag ska göra just nu. Väntar på att A ska ringa, så en promenad är ju inte att tala om, möjligen sätter jag mig och läser lite. Får väl se.

Igår hade jag en sådan där finfin dag ni vet, tog en promenad vid havet med mamma och det var otroligt mysigt väder. Sedan skypade jag med Lisa i nästan fem timmar samtidigt som jag snackade med A och Hanna, lyckades till och med hinna med nästan en halvtimmes telefonsamtal med bror min. Tittade på Gossip Girl sedan och tumblade till sent. Ah, livet är skönt men ikväll ska det bli ordning och reda på saker och ting. Har inte skrivit på ett par dagar så jag ska ta tag i det så fort mörkret faller!

17 oktober 2012

Solen skiner idag med. Ihh, vad glad jag blir av det. Ska gå ut lite så fort jag ätit färdigt min frukost. Och ser ni, ser ni hur tidigt jag är uppe? Igår vid denna tiden låg jag och snusade gott i sängen haha. Och ärligt talat har jag faktiskt varit vaken sedan klockan tolv, det har bara tagit mig en liten stund att tugga mig igenom två och en halv macka eftersom jag iderligen har stannat upp för att läsa diverse saker på twitter och tumblr. Vem behöver tidning när man har twitter och tumblr? 

Igårkväll hade jag faktiskt tänkt skriva, men det blev inte riktigt något av det. Inte efter fotbollsmatchen. Ni, mina kära läsare, är ju också svenska så ni känner säkert till att Tyskland drog med Sverige igår. Micke är säkert överlycklig och Hanna är troligtvis förvånad men glad. Själv är jag... egentligen inte förvånad men dock ledsen och väldigt besviken. Klantigt av Tyskland att förlora en 4-0 ledning. Att bo i Sverige nu kommer ju vara outhärdligt, men jag får väl ändå lyfta på hatten åt landslaget. Grattis. Ni gjorde någonting rätt för en gångs skull. Fortsätt så här så kanske ni kan kvalificera er till VM denna gången. 

Det var ju fler lag som spelade igår men Tysklandmatchen var den enda jag såg (synd, när jag i efterhand såg att Ramos gjorde mål för Spanien). Tänker lätta upp stämningen lite, och göra mig själv glad, genom att dela med mig av denna finfina gif:en jag lånat från tumblr. Glad kille firar 1-0 mål mot Frankrike;


One cannot love this

 
 

16 oktober 2012

Är det inte otroligt hur glad man kan bli av lite solsken efter några dagars regnande? Känner mig som en helt ny människa inombords, på strålande humör! Att jag sedan har sovit bort ungefär hela dagen är ju en annan historia. Gick faktiskt och la mig lite tidigare igår och somnade redan vid... tja tre faktiskt. Med en riktigt hemsk huvudvärk som jag trodde jag kunde sova bort. Men nejnej. Vaknade klockan tolv och huvudvärken var fortfarande där, men ännu värre. Så jag steg upp, tog två tabletter och kröp ner i sängen igen. Vaknade halv tre, utvilad visserligen, men huvudvärken är fortfarande inte helt borta.

Nu har jag precis ätit färdigt min frukost så jag ska väl... lägga mig och vila nu antar jag. Ikväll är det fotboll, men det vet nog de flesta. Micke kallar mig opatriotisk för att jag håller på Tyskland no matter what. Förstår inte alls vad han menar med det. I vilket fall som helst, intressant match, men det ska bli lagom kul att sitta och lyssna på de mycket partiska kommentatorerna haha.

15 oktober 2012

Det finns inte så mycket att säga just nu. Alla dagarna är ganska lika, det regnar, jag läser, jag myser med katterna, tittar på Gossip Girl, skriver, tumblar, är det matchdag tittar jag på fotboll, ja ni ser. Måste vara trist att läsa. Börjar få svårt att veta vad jag ska skriva om dagarna också haha. Idag kan jag berätta att det är gråmulet väder och regnigt, precis som alltid. Jag läste ut The perks of being a wallflower tidigare imorse och nu hade jag tänkt diska och lyssna på Radio 1. Yesyes, det är dagens planer. Och om det är uppehåll ikväll ska jag ge mig ut på en promenad, för det har gått alltför lång tid sedan jag var ute i friska luften en längre stund. Och ja, det var väl det. Ska se om jag kan rota fram några bilder till er som jag kan slänga upp senare, så ni inte blir alltför uttråkade när ni kikar in här haha.

14 oktober 2012

Bloggade aldrig imorse när jag satt och åt frukost, istället läste jag en massa tweets och kollade tumblr innan jag hastade iväg till affären eftersom mamma ville ha sällskap och jag ville ha en pumpa haha. Det är ju snart Halloween ju, måste vara ute i god tid (för en gångs skull). Fick med mig en söt en hem och den har jag stått och karvat i den senaste timme. Lagom bra till jag började få riktigt ont i armarna var den färdig. Vet inte riktigt vad jag ska säga om den. Som förra året, men ändå inte liksom. I vilket fall som helst så ska jag sätta mig och läsa lite nu och vid sju har jag en skypedejt med Lisa. Ska baka paj också. Så mycket att göra, så lite tid!

-.















© Mikaela Olsson

13 oktober 2012

Alltså vädret verkar inte riktigt veta vad det vill idag. Uppenbarligen har väderguden ansett att eftersom vi har haft två helt otroligt fina, soliga dagar, så måste det regna idag. Och som det har regnat. Allting var vitt/ljus grått och det totalt vräkte ner like there was no tomorrow. Men nu har det slutat och solen skiner igen? Svär om en timme regnar det igen. Trodde det var oktober, inte april?

Sitter i skrivande stund och äter frukost, idag, på tre veckors dagen sedan min födelsedag. Fick lite småpresenter då, självklart, och lite när jag hade namnsdag för exakt två veckor sedan. Och lite idag, för idag är ju inte heller någon vanlig dag. Idag har jag haft mitt körkort i ett helt år. Wow. Ett helt år. Satan vad tiden går! Så mamma gav mig en bil för att fira. Eller många bilar, faktiskt en hel påse! Idag ska jag alltså fira lite, för varför inte?

Och ja hm, vad hände igår egentligen? Jag läste en jäkla massa ([buzz] är helt psykobra!) och jag myste lite med katterna, diskade och lyssnade på Radio 1 där Scott lyckats lura i Chris att han snackade med en fransk brud på telefon (som inte alls var från Frankrike) och sedan tog S dit tjejen till studion... helt klart en sådan grej man måste höra själv för att fatta, men som jag skrattade åt Chris förvånade "But Scott... this is crazy. This is so weird. Did you bring her here? Did you pay for her to get here? Wow, this is so weird, so weird!". På kvällen sen spelade jag lite homospace med mami och kvart i nio började Tysklandsmatchen mot Irland som slutade hela 6-1. It was good! Åt lite sedan och tittade på Gossip Girl innan jag parkerade mig i sängen och läste ut boken. Hade tänkt börja läsa en ny om en liten stund, ska nog stanna inne hela dagen. Man vet ju aldrig när himlen öppnar sig igen...

Hur vet du om det är en mardröm eller verklighet?





© Mikaela Olsson

12 oktober 2012

Ännu en dag fylld med solsken och fint väder. Inte för att jag har njutit vidare mycket av det ännu, steg liksom upp för lite mer än en timme sedan. Men till mitt försvar var boken jag läste väldigt intressant och höll mig kvar lite väl länge i sängen. Alldeles nyss avslutade jag min frukost och nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra höll jag på att säga. Inte helt sant. Jag borde dammsuga och möjligen diska. Fast allra mest vill jag bara sitta i solskenet och läsa. Tja, vi får väl se hur det blir. Uppdatera min hårddisk är ett måste dock, och senare ikväll hade jag tänkt redigera lite bilder och slänga upp här. It's been a while!

Såg förövrigt detta på twitter nyss. Wow.


11 oktober 2012

Kom på att jag inte har bloggat här, men jag har faktiskt varit uppe ett bra tag. Var ute på äventyr tidigare och sedan tog jag och mamma en promenad vid havet i det helt otroligt underbara vädret! Klarblå himmel och strålande solsken och så pass varmt att jag har kunnat gå omkring i ett linne + en tjocktröja och faktiskt bli lite varm. I like it! Resten av kvällen ska jag vila, det har varit en lång dag. Först och främst står köttbullemiddag på schemat, sedan ska jag hjälpa mami med smörgåstårtan till imorgon, läsa lite, duscha, titta på fotboll halv nio och efter det blir de Gossip Girl, köttbullemackor, iste och ett fint worddokument fram till jag ska nana kudden. Kanske en chatt med H också, om hon har tid, which I hope (yes this is a pik). 

10 oktober 2012

Slog mig igår att det var en speciell dag idag, men jag kunde inte riktigt komma på exakt vad som var speciellt. Inte förens precis innan jag somnade. Då slog det mig. Det är ju inte bara den tionde oktober idag (och därav också Jessicas födelsedag, så grattis till dig vännen!) utan det är ett år sedan jag klarade körkortsteorin. Fatta! Ett år sedan! Helt jäkla galet sjukt hur fort tiden går. Ett år. Wow. Fast det är visserligen bara teorin, den trettonde är the big day eller vad man ska säga. Men ändå. Ett år.

Nu till min dagliga tillbakablick över vad jag gjorde igår. Jag klippte mig ju, men det vet ni redan, jag satt och läste och myste med katt2. Tittade på den där piratesfilmen jag ville se också och självklart blev det också några avsnitt Gossip Girl medan jag redigerade bilder. Sedan tumblade jag till sent och läste lite innan jag somnade. Nu hade jag tänkt torka disk och läsa lite och det är ungefär så resten av min dag kommer se ut!

Baby in blue











© Mikaela Olsson

9 oktober 2012

Bloggade aldrig när jag gick upp imorse för jag hade helt enkelt ingen aning om vad jag skulle säga. Det händer ju inte särskilt mycket intressant i livet för tillfället. Inte för att jag klagar. Igår satt jag uppe till halv tre, skypade med Lisa, chattade med Hanna, tittade på GG, skrev, tumblade, ja det vanliga. Idag steg jag upp tidigt. Tja, tidigare i alla fall. Åkte och klippte av lite hår och läste ut min HP bok. I övrigt är det fruktansvärt kallt idag, så jag ska plocka fram en ny bok om en liten stund och gosa ner mig med den. Kanske fota lite. Och så blev jag otroligt sugen på att se den första pirates filmen. A pirates life for me?

Men mot dollar och yen så blir döden lätt ett skämt


8 oktober 2012

Eftersom jag inte går i skolan längre (och jag fortfarande inte fattat att jag tagit studenten) så går jag omkring här hemma och tror att jag fortfarande har sommarlov. Alltså är det väldigt lustigt att tex. titta ut genom fönstret och se löven som faller av, eller inse att det är inte längre tjugo grader varmt ute och jag kommer frysa om jag går omkring i shorts. För i mitt huvud är det fortfarande augusti.

Igår var det en sådan där lustig dag också, vädermässigt. Gick en runda vid havet och i ena stunden sken solen och så helt plötsligt regnade det trots att himlen var klarblå. Hm. Läste lite gjorde jag i alla fall, åt och sedan... matchen av matcherna. El Clasicó. Det var verkligen en sådan match där det hände saker hela tiden, mitt hjärta bultade så hårt att det höll på att flyga ur bröstkorgen vid mer än ett tillfälle haha. Två lika blev det i alla fall när de nittio minuterna (äntligen) var slut. Inte så illa pinkat egentligen. Nåja, efter matchen tittade jag på Gossip Girl och varvade ner med glass, which was much needed haha. Tror jag ska sätta mig och läsa lite nu, jag fryser så mycket att jag knappt vill sticka näsan utanför dörren!

7 oktober 2012

Big day today! Är alldeles excited och ja, excited! Solen skiner också, helt otroligt, så jag tror faktiskt jag ska ta en promenad vid havet om en liten stund! Hade tänkt att läsa lite i min Harry P bok också, men vi får se om jag kan koncentrera mig eller inte. Och så hade jag tänkt fota lite. Och skriva senare, om jag kan koncentrera mig, vill säga. Känner att jag har en hel massa på schemat idag och ändå har jag suttit här i nästan en timme och ätit frukost. Känns... känns bra. Fast nä, ska ta tag i dagen nu och göra något av den. Vi hörs senare!

-.




















6 oktober 2012

Vet inte varför, men jag är på dåligt humör idag. Sov ändå ut ordentligt och det regnar inte. Men ändå... Får väl göra det bästa av dagen ändå. Igår regnade från tre till tio eller något (och när jag säger regnar menar jag regnar). Körde ner till Åhus och hämtade kinamat lagom bra i skymningstid. Mami satt i passagerarsätet och när jag körde rakt i världens största jävla vattenpöl (svär det var en liten sjö mitt på vägen) och man riktigt kände hur bilen höll på att tappa greppet slänger jag ur mig ett "Ta det lugnt" varpå mami svarade "Jag är lugn!" och jag kontrade med ett "Det var till mig jag sa det där...". Haha, nej usch är det något jag verkligen hatar så är det att köra när det regnar en massa, när det är massor av vatten på vägen och när det är mörkt, samtidigt. Men jag fick mina nudlar med kyckling i alla fall, åt framför Gossip Girl och sedan tittade jag på Avatar och tumblade. Kände att det var viktigt att jag tumblade ordentligt igår eftersom hela skiten ligger nere för service idag. Hur denna dagen ska sluta... tja det kan ju bli intressant att se. Känner att klockan springer iväg, ska ta en promenad med mami nu, men vi hörs säkert senare!

5 oktober 2012

Regn, regn, regn regn regn regn regn. Fy vad jag är trött på det nu. Kommer det någonsin sluta? Känns inte så. Allting är blött, murrigt, grått och kallt. Ska inte hösten vara fin med klara, soliga dagar och en blå himmel? Ska man inte gå runt i en tjock tröja, skinnjacka och halsduk? Den här hösten är det helt klart regnjacka som gäller. Fy vad trött jag är på det. Och vet ni vad det värsta är? När det blir kallt kommer regnet att bli till... snö. Tänk om det fortsätter snöa lika mycket som det redan har regnat? Fy!

Nu till något trevligare. Det finns inget trevligare, höll jag på att säga haha. Nej men ärligt talat, det händer inte särskilt mycket. Eftersom det regnade hela dagen igår satt jag inne och läste/tittade på Gossip Girl och tumblade. Svårt att sova hade jag också och sen vaknade jag vid halv ett eller vad klockan var och kunde inte somna om trots att jag var trött. Segt läge. Världens långsammaste frukost har jag också ätit och nu hade jag tänkt ta in en katt kanske och städa lite. Vet ni vad jag mer ska göra? Lyssna på julmusik. There, I said it. Det borde få mig på bättre humör i alla fall.

4 oktober 2012

Efter två fina, soliga dagar kom nu regnet. Igen. Börjar lessna på det nu. Jag menar, nästan hela sommaren regnade bort, större delen av september och nu oktober... just go away rain, no one wants you here! För att fortsätta väderleksrapporten kan jag meddela att det är runt tio grader och en svag bris från öh... väster. Tror jag. Så, nu när det är sagt kan jag säga hej och godmorgon till er. Hur är läget idag? Själv mår jag finfint, förutom att det är en aning kallt i huset. Oväntat. Det är ju tydligen höst nu. Who knew? 

Igår var jag en liten tur i stan och sedan tog jag och mamma en promenad i skogen (det är läskigt hur snabbt det blir mörkt om kvällarna nu mera!). Jag och katt2 myste lite medan jag låg och läste och sedan var det fotbollsmatch vid kvart i nio tiden. 4-1 vinst blev det, much to my delight och efter det var jag så uppe i varv att jag omöjligt kunde koncentrera mig tillräckligt för att skriva någonting. Så jag tumblade resten av kvällen cause why not? Lämnar en gif till er, på Benzes perfekta mål;


Sommaren är ännu inte riktigt slut













© Mikaela Olsson

3 oktober 2012

Solen gör ytterligare ett fint framträdande idag och världen ser bra mycket finare ut i solsken än i regn. Alltså om Hanna har blivit en väderblogg om Paris, då har jag helt klart förvandlats till en väderblogg om... Kristianstad. På något sätt inte alls lika intressant. Men faktum kvarstår trots allt, solen skiner och jag ska ta en promenad i skogen senare ikväll. Dock ska jag in till stan om knappt en timme, jappjappjapp, jag ska socialisera mig bland folk idag. Det var ett tag sen sist haha. 
 
Igår... vad gjorde jag igår? Jo jag tog en promenad (vad annars?) och jag tumblade (självklart. Vad är en dag utan tumblr?) och jag myste med katt2 men hon pälsade ner mina chips så jag slängde ut henne. Och jag tittade på The Avengers! Som jag har sett fram emot att se den filmen och bra var den, helt klart! Nä nu tickar klockan iväg, måste springa. Vi hörs väl senare antar jag!

A generation lost beneath the waves


2 oktober 2012

Det regnar inte idag. Helt otroligt. Inte idag heller. Eller jag borde kanske säga "det regnar inte än". För man vet ju aldrig. Vilket fall som helst, jag är glad! Igår var en sådan där fin, solig dag, fotade lite och tog en promenad men sen gick solen ner haha... alltså är det inte sjukt hur tidigt solen går ner nu, hur snabbt det blir mörkt? Nåja, jag skypade med Lisa sen på kvällen, redigerade bilder och tittade på film/Gossip Girl. Tumblade. Gick och la mig, läste. Ja ni vet, det vanliga helt enkelt. Ikväll hade jag dock tänkt skriva, blev inget av det igår. Alltså jag vet inte vad jag ska skriva mer haha, det finns typ inget att säga så jag loggar ut härifrån och skickar med er "ha en finfin dag" hälsning. Möjligen så hörs vi senare.

Alice in Wonderland pt III


1 oktober 2012

Det finns en möjlighet att jag kommer låta elak när jag säger detta men, det gör mig så glad att läsa och se bilder på ställen i Sverige som det regnar på nu, och alla klagar på att det är oktober och verkligen höst och snart är året slut och vädret är deprimerande och blablabla. Seriöst, det gör mig glad. För här, i Kristianstad, skiner solen från en nästan helt klarblå himmel och de snackade om att det kunde bli upp till sexton grader idag. Äntligen, äntligen, äntligen regnar det inte här. Äntligen har vi fint väder and, might I add, en fin höstdag! Det har ju faktiskt regnat här typ varje dag i nästan två veckor nu, så jag välkomnar solen med öppna armar. Det är förvånande hur lite som behövs för att jag ska bli på bra humör; lite sol, lite värme, lite fint väder. 5-1 vinsten igår får mig fortfarande att le. Bara tanken på att sätta mig i solen med min galet knasiga, übercoola bok får mig helt lycklig. Och det är där ni kommer hitta mig fram tills solen går ner!

RSS 2.0