Mysig fredagskväll

Japp, det har jag haft. Först målade jag om katthuset i eftermiddags - något som verkligen behövdes, haha. Sen blev det god middag och efter det slapp i sängen och sen spelade vi kort och åt jordgubbar med glass. Nu ska jag se film, blir Twilight, hihi.

Ha det bra ♥

Tacksamhet till det dödsdömda

Att se lyckan när allt är svart och svårt
det är nästan omöjligt
men i vissa fall så kan man faktiskt lyckas
det gäller bara att tro
och våga hoppas på något bättre
annars är allt förgäves

Med galler och taggtråd
satt jag fängslad
i ett ställe som för många bara existerade i fantasin
ett ställe som andra berättat om i ovisshet om det verkligen fanns
och innerst inne ville de inte tro att det gjorde det
men jag ville att de en dag skulle få veta
hur illa jag blivit behandlad
och hur nertrampad jag känt mig
kände mig
känner mig
den känslan förföljer mig
även om det var länge sedan taggtrådar och murar
höll mig på det enda stället jag fick vara på
det enda stället på jorden
och för varje dag var jag tvungen att arbeta för dem
när jag misslyckades kunde de med glädje se ner på mig
stampa på min ömma kropp
och spotta på mitt obetydliga liv
jag var ju inte värd någonting
nätterna var långa och jobbiga
jag var så trött - för trött
jag sov inte så bra
och hela dagarna jobbade jag
utan att få något annat än slag för det
och jag svalt till jag var ett vandrande benrangel
precis som alla runt mig
naturligtvis
det var så det var
det var så våra liv såg ut
det var så det skulle vara
vi var ju inte värda någonting
och för var dag tycktes stängslet bli högre och högre
eller så var det bara jag som krympte
inte bara i deras ögon
kanske var det så att jag hade dött där
om jag varit tvungen att stanna bara några dagar till
kanske var det då tur att räddningen kom som den gjorde
samtidigt fick jag lära mig var lycka var
att det faktiskt fanns saker i livet som var viktigare än andra
som var viktiga anledningar till att vi fortsatte att kämpa
det kunde vara vad som helst
och det kunde ta en evighet att lista ut vad ens egen sak var
men när man väl fann den så var letandet inte värt något
det enda man kunde tänka på var priset
och det var det jag fann när jag var fången
så därför sörjer jag inte min tid i lägren
och inte heller alla de hemskheter jag fick se där
det var de som gjorde att jag nu kan se mig runt och känna tacksamhet till livet


31 juli

Sista dagen i juli...

Godmorgon på er! Jag har ingen aning om vad som händer idag - känner bara att jag vill skriva lite och att se på Mannen utan öde igen lockar lite faktiskt. Vi får se hur det blir med det. Har i alla fall nyss ätit frukost och tja, får väl dra ut sen. Finns inget kul att göra, det är som om allt känns tråkigt . Irreterande känsla faktiskt.
Åja, Malin och Madde's lag spelar i Helsingborg just nu, lycka till i helgen tjejer :)

Så, det var väl allt jag ville ha sagt. Ciao på er :)

En underlig saga - Del XV

Hon hade letat fram det sista brevet hon hade fått av honom och läste det om och om igen. "Jag vet att du inte längre minns vad kärlek är och jag vet att du har glömt hur det känns att bli älskad, men jag älskar dig och så länge som du tror på mig kan jag överleva detta och åter stå vid din sida igen. Du måste tro på mig käraste syster. Endast då kan vi föras tillsammans igen. Lova mig det.". Hon visste att hon med flit valt bort att tänka så mycket på sin bror, han hade varit borta så länge nu, att hon försökte föreställa sig hur det var att helt vara utan honom, att bara vandra omkring planlöst i det mystiska huset utan att vänta på någon. Och det kändes hemskt - för det var det enda hon gjorde. Hon gick från rum till rum och såg ut över landskapet utanför fönsterna och väntade sig att det när som helst skulle knacka på dörren. Men det knackade aldrig och nu hade det gått så lång tid sedan han hade lämnat henne. Hon visste innerst inne att det bara fanns en sak kvar för henne att göra - hon var tvungen att önska, att be av hela sitt hjärta och att tro, att tro på hans ord om att de snart skulle vara tillsammans igen. Först då kunde ett mirakel ske och hon skyndade sig ut för att be till deras förfäder.

© Milla

Mannen utan öde

Jag har alldeles nyss sett klart filmen och ja... egentligen hade jag inget annat för mig ikväll men jag kan inte tänka mig att jag skulle kunna spendera dessa två timmarna på något annat sätt. Och jag ska helt klart se om den och kanske till och med läsa boken. Precis som jag trodde skulle jag ha en hel del att säga om filmen. För den är vekligen något ut över det vanliga och handligen är unik - trots att det finns så många böcker och filmer om förintelsen. Skillnaden mellan denna filmen är att man faktiskt kan se lyckan i koncentrationslägerna istället för att svarta ner allt det som hände. Och det är starkt gjort, att lyckas se det bra i något så hemskt. Jag skulle aldrig själv ha klarat det.
Och för att detta inte ska bli ett alldeles för långt inlägg så kommer jag istället länka till Essis blogg, hon har nämligen skrivit ner sina tankar om boken i en recention här och även lite allmänt om filmen här.
Filmen är mer än värd att se, jag rekomenderar den. Dock blev jag inte fullt lika rörd som jag blev när jag såg Schindler's List, den var grymmare på något sätt. Som sagt, här kunde man verkligen se lyckan. Och jag skrev ner ett citat...

"De borde ha undervisat oss om Auschwitz. De skulle ha sagt 'Kära barn, när du blir stor hamnar du i Auschwitz. De stoppar dig i en gaskammare och bränner upp dig'"



64921

Filmfilmfilm

Har nyss sett klart på Center stage - Turn it up! En helt perfekt film för mig som älskar dansfilmer, helt klart sevärd men som de flesta filmer så är de rätt uppenbara. Men danserna är så vackra...
Nåja, nu ska jag nog se på nästa film som är helt annorlunda - Mannen utan öde. Jag anar att jag kommer ha en del att säga om den filmen när jag sett den, så ja, vi sparar skrivandet till... tja om två timmar och femton minuter? ;)

Ha en fin kväll, ciao!

Back from town

Så, nu är jag hemma igen. Blev en mysig runda i stan med mamma, inhandlade en ny parfym - eller snarare en "påfyllning" eftersom det är samma som jag haft innan. Den doftar så gott. Blev även lite nya underkläder och två filmer som ska ses ikväll. Och mat på Graffiti, riktigt gott som vanligt. Och såg en liten sötnos där med, haha ;)
Så en bra dag med andra ord. Vad har ni gjort?

Snart blir det lite mat, haha, om jag orkar. Och sen står det en B&J i frysen till ikväll smat en påse godis bredvid mig. Mys, hihi. Vi hörs senare, ciao

30 juli

Usch att juli snart är slut! Det är ju sjukt vad tiden går. Och mindre än tre veckor kvar på lovet också, jag fattar inte vart tiden har tagit vägen! Jag kan inte heller inse att malin varit i Uddevalla nu i snart fyra veckor och att vi inte har haft en riktigt fest med hela gänget sedan hon åkte...
Bara lite små tankar som jag ville få ur mig

Hur är det med er?Jag mår toppen, lite trött sådär, satt ju uppe ett tag inatt, haha. Men var tvungen, för nu ska jag och mamma åka till stan. Wiho... typ. Äh, det blir säkert bra. Hoppas ni får en fin dag ♥
Och bara för att:


Nattinlägg

Snart ska jag sova jag ska bara... jag ska bara slita mig först.

Hannah, detta är ditt fel ;)

Come and go, you'll never stay

Ännu en helt onödig dag faktiskt, jag har suttit ute och läst en del, det var så fint väder där ett tag vid kvällen. Och så har jag pratat med Malin i telefon igen i ungefär två och en halv timme, haha. Och precis när vi har lagt på ringer Madde och vi snackar ett tag. Så nu börjar jag bli riktigt hungrig av allt pratande, hihi. Ska fixa lite och äta och sen se på film kanske. En mysig hemmakväll? Urk, jag börjar tröttna på dem nu. Malin kom hem snart?!

Nu ska jag sluta klaga, vi hörs, ciao!

29 juli

Heej!
Gick och la mig rätt sent vilket i sin tur resulterade i att jag inte satt vid köksbordet förrens vid halv tre imorse. Blev pannkakor med glass och jordgubbssylt till frukost - och ett avsnitt Vänner. Mycket mysigt faktiskt, hihi. Och sen gick jag och ringde till Malin - vi pratade en stund i telefon och kom fram till att hon skulle ringa mig senare ikväll. Riktigt tur att hon snart kommer hem för det är sjukt vad jag saknar henne nu!
Vad som händer idag vet jag faktiskt inte, får väl ta dagen som den kommer antar jag :) Ha det så fint, ciao

En underlig saga - Del XIV

Nere i köket låg tidningen på bordet - något den aldrig brukade göra. Det var väldigt sällan hon fick tidningen, oftast bara för att förmedla något stort som hade hänt, men den hade aldrig legat på köksbordet utan hon hade fått hämta den själv i postlådan. Intill tidningen stod en kopp med te och hon kunde av lukten konstatera att det fortfarande var det där oroväckande kanel teet igen. Hon smuttade på det medan hon tog ett bett av mackan som plötsligt låg på en talrik bredvid och så öppnade hon tidningen. Det stod mycket om den senaste tidens alla stormar, hon läste om ett ungt par som hade försvunnit ute på havet när de varit ute och segalt och hur man inte kunde finna ett spår efter dem. Man anade det värsta - att båten gått på grund och att paret hade drunknat. Hon stannade upp för en stund och tänkte på båten som förlist utanför hennes hus för några dagar sedan, kanske kunde det vara samma? Eller så var det bara ett enkelt sammanträffande.
   Hon bläddrade förstrött vidare och skummade mest igenom alla artiklar som handlade om kriget, hon brydde sig inte om själva kriget, det enda hon ville var att det skulle ta slut någon gång. Fast man kunde ju förstås inte alltid få vad man önskade sig. Och hon höll på att sätta teet i halsen när hon såg vad det stod där, i en av artiklarna.
"Flera män svårt skadade efter anfall vid fronten, upplysningarna är få men vi vet att det är ett tiotal män från en trupp skickad från vår egen stad som är svårt skadade och kanske fått sätta livet till för att få tillbaka vårt land."
Tidningen var en lokal tidning för området och hon behövde bara känna kanelsmaken i munnen för att förstå att hennes bror var en utav de skadade.

© Milla

Nattinatti

Nu ska jag sova, ska bara lägga upp en del på En underlig saga först.
Jag spenderade natten i sängen med att se på Vänner, vid halv tre blev jag hungrig och gick ner i köket för att fixa lite mat, det fick bli pasta. Så tja, mätt i magen och rätt så trött, ska jag nu krypa till kojs. Kanske på tiden det, haha.

Sov sött, ciao

Glöm aldrig detta

Bara blunda och skapa
en blomranka som kan ta dig till en annan dimission
till en annan tid, en annan värld
ett nytt liv
se dig omkring
och du kommer förundras över hur lätt allting är
en bil genom tusen världar
där har du något att tänka på
"det här kan nog gå"
ge dig ut och försök igen
testa på och prova
minns framtid och det förflutna
minns allt jag sagt och
och minns hur mycket du betyder för mig

Kanske kan du då förstå
hur lätt det är för mig
glöm aldrig
att jag står vid din sida
det är så våra liv är skrivna
du och jag
glöm aldrig
glöm aldrig detta


Flickan och barnen

Den här låten den
den påminner mig om ett minne
en annan text
nu ska jag ha den i en helt olik saga
kanske är det för det bästa?

De stackars små barnen är instängda
de kan inte komma ut
och de bankar på dörren
så hårt att deras små knogar sakta börjar blöda
och blodet rinner längs deras vita tunna skin
i små floder ner på golvet
ett ensamt vrål tystar deras försök på uppmärksamhet
de vet att det är något som inte står rätt till
de vet att allting är fel
och de vet att de inte kan göra något för att hjälpa

Genom en springa mellan gardinerna lyser solen
så ovanligt dystert och mörkt
det ser inte ut som solen med dess kalla strålar
men hon kan känna det inom sig att det är så
trots att det inte kommer någon värme från dem
de långa strålarna som träffar henne på axeln och händerna
och hennes rop på hjälp
ekar mellan väggarna
kan det inte komma någon snart?

Barnen de sitter där intill väggen
och inväntar döden
som de aldrig har gjort tidigare
slutet är nära
men de låtsas inte om det
man vill aldrig inse att man snart kommer se döden i ögonen
och nicka åt hans ord om ett liv i himlen om man följer honom
men det är så det är
och det är så det kommer att bli
det vet de
de känner de allra djupast innerst inne i deras själar
i natt är sista natten
och sedan kan de flyga iväg mot nya platser
och kanske
bara kanske
rädda flickan vars rop på hjälp har plågat dem i många år

Och när hon sitter där
och försöker komma på varför hon vill ut
ser hon en fågel flyga förbi fönstret
och det rasslar till ovan hennes huvud
när hon ser upp ser hon att fågeln har landat på en takplatta vid hennes fönster
hon sträcker ut sina armar
och försöker nå den
men lyckas inte
hon lyckas aldrig
och med ens kommer hon på varför hon är fast här
hon lyckas ju aldrig...

Djupa suckar fyller rummet
och deras små ögonlock börjar sömnigt falla ihop
snart har de slocknat alla
alla utom en liten rädd själ
där borta i hörnet
för stackaren vill aldrig blunda
är rädd att han aldrig mer kommer vakna
att han aldrig mer kommer vara med sina nära igen
att han aldrig mer kommer höra den dystra flickans rop igen
att han aldrig mer kommer önska att han kan rädda henne
det är så mycket han kommer sakna av detta livet när han dör
och egentligen vill han bara försvinna
för snart är hans krafter helt slut
borta
gone
och han inser att det kanske är dags att blunda ändå

Några dagar senare finner man henne död i sitt rum
där på tredje våningen
bortom lyckan och kärlek
hoppet om ett bättre liv och tron om framtiden
hon låg där
helt vit i ansiktet men med ett leende på läpparna
och det stod skrivet i hennes panna
att hon var äntligen kunde göra något bra
även om hon för alltid skulle vara ihågkommen
som flickan som aldrig lyckades
trots att det sista hon gjorde
fick henne till sitt egentliga hem
och inte detta hon så bryskt blivit tilldelat när hon kom till
denna världen

Ingen fann någonsin barnen
de fanns endast kvar i folks tankar som
de försvunna barnen
ingen skulle någonsin sakna dem
och de skulle i sin tur inte heller sakna något
de hade ju inte haft ett liv att leva
istället räddade de flickan och kan nu gå tillsammans
på deras verkliga livsväg
i ett annat universum
så långt från detta man bara kan komma

Ibland kan jag drömma mig dit
men med en önskan som aldrig blir uppfylld
jag sitter fortfarande kvar här...


Sunnyside up?

Hm...
Min katt har cuttat mina armar, så jag kan knappt röra på handlederna, haha, ser helt cp ut när jag skriver nu, hahaha. Jag kände för att alla skulle få reda på det ;)
Det har inte hänt så mycket idag så jag har inte så mycke att skriva, har snackat med Madde i telefon två gånger, haha, och med Viktor i typ... en och en halv timme, haha. Och en massamassa sms, får snart ladda mobilen, haha. Och jag är på det sjukaste flummigaste hurmöret också. Mamma undrade om jag rökat på... hm...
Äh, det finns inte mycket att säga mer än ciao ;)

Eller jo, Hannuhpannuh, tack för att du finns vid min sida vännen <3

28 juli

Inga ord behövs...

-.

För jag kom inte på någon rubrik...

Kvällen var väl bra.
Nej det var en lögn - det var den inte! En timme innan vi ska vara hos Göran så smsar Carro och säger att vi inte kan vara hos honom, så vi träffas ändå - går till badplatsen och sen hem till Carro och ser på Barnhemmet istället. Madde var så sjukt rädd, haha, liksom Westergren. Det var ganska kul att sitta och titta på dem faktiskt, och filmen var... kan man säga att en skräckfilm är "fin"? För det tyckte jag att den var, slutet var jättefint ju :) Inte ett dugg skrämmande var den, haha. Fast bra :)
Det är sedan - när filmen är slut som det händer. Dock orkar jag inte dra det nu men good damn jag är så orolig fortfarande och du din lilla... sak! Om du läser detta ska du ringa mig imorgon!
Så nej, det var ingen bra kväll...

Dock ska jag säga tack till Madde som alltid finns där - och till Carro the Big Mama' för att hon helt enkelt... är bäst. Jag älskar er tjejer! ♥

Nu ska jag se om jag kan sova en stund, vi hörs imorgon. Ciao

Såja

Nu ska jag börja fixa till mig och sen sticker jag bort till Carro om en stund. Efter det ska vi vidare till Göran och sen hem med Viktor. Vi hörs senare, ha en trevlig kväll, ciao ♥

Ny film...?

Jag har smsat med Hannah idag. Och smarta som vi är har vi lagt ihop två och två och fått fram något alldeles extra, vi har skapat: Hannah the spider killer och Milla the maffiaboss!


27 juli

Godmorgon!
Nu ska jag äta frukost

Vi hörs sen, ciao




...
Vaddå onödigt inlägg.com? (aa)

I think you better watch out...

Nä, det blev ingen mer film kväll - där emot blev det snack med Hannah på msn. Haha, shit vad kul vi hade, jag skrattade så mycke att jag knappt fick luft, haha. Så hrm, innan jag går och lägger mig så ska jag bara varna dig (du vet vem du är, haha) för Hannah the spider killer is soon in town (h) Hahaha, bäst :D <3

Nu ska jag nana kudden, sov sött, ciao :)

Detta har jag gjort idag

Jag har suttit ute och läst i min Agnes Cecilia och lyssnat på musik i musikmaskinen :) Mys att den funkar igen, haha. Sen har jag sett på film, först såg jag en bit av WallE, fast jag blev uttråkad, haha, liksom, efter han har satt BH'n för ögonen och det - sen är det inte lika kul längre, haha. Så istället såg jag Mamma Mia och efter det Dirty Dancing, funderar på att se tvåan nu :) Efter jag har pratat klart med Amanda på msn. Och jo, sen ringde jag till Viktor så snackade vi en stund i telefon också :)
Och nu ska jag vara social på msn, ciao


26 juli

Jag skrev ett inlägg innan jag gick och la mig igår, skulle precis posta det och då börjar bloggen krångla. Härligt. Så därför ligger fortfarande det inlägget kvar som ett utkast, istället så skriver jag nu vad som hände igår :)

Sara kom hit, vi satt och spelade lite kort och snackade en massa, sen tittade vi på Epic movie (haha, stavning?), åt glass, jordgubbar och chips! Hade väldigt roligt, haha, imiterade självklart filmen och ringde till Madde. Snackade med henne en stund och vid elva stack Sara hem. Då ringde Viktor och vi pratade i kanske... två timmar eller något. Myspys :) Efter det såg jag några avsnitt av Vänner och sen gick jag och la mig.
Vaknade när folket skulle köra iväg imorse och drog mig tillslut upp vid ett, har med andra ord precis ätit frukost och fundrar på vad jag ska göra under dagen. Förhoppningsvis prata med Amanda... haha :)

Awell, får väl dra mig ut, det är ganska skönt väder, haha. Vi hörs senare, ciao

Just you and me

Om en liten stund kommer Sara hit. Vi ska bara va... sådan dagar behövs de med, tycker ni inte?
Så ha en fin kväll, för det ska vi ha :)

Memory lain - Konfirmationen

Jag minns att pappa och jag satt i bilen på väg hem från stan och han sa "Så, vill du konfirmera dig då?", jag kände redan då att jag inte direkt hade något "val", idag, mer än ett år efter konfirmationen så kunde jag inte vara gladare för att jag gjorde det. För det var minnen för livet!

Första dagen vi träffades, jag och min lilla grupp på sju andra, då skulle vi lära känna varandra genom att stå på stolar och sammarbeta för att stå i rätt födelsedagsordning and so on. Riktigt kul minns jag att det var, efter det hade vi konfa varannan onsdag i nio månader. Höjdpunkterna var självklart daglägrena, men även den gången då jag och Tåbe låste in Anton i predikstolen och lämnade honom där (a) Haha, hans förtvivlade rop ekar fortfarande i mitt huvud "Men ni, vänta på mig... men hallå! Öppna dörren! Neeeeeej, gå inte!". Haha, vi var så elaka, haha. Eller den gången vi skulle bygga vårt paradis utomhus och vinnarna (min grupp så klart (y) haha) fick ta den grillade korven först och när jag av misstag, haha, råkade spruta ketchup på Carro, haha. Vi sjöng julsånger i november och hade läsning en dag då det stormade så mycket att strömmen gick fem gånger, det slutade med att vi fick sitta i mörkret och lyssna på våra prällar, haha.
Daglägren var riktigt roliga - det första hade vi i Tollarp, eller någonstans där i närheten, bowlade, åt pizza och hade dop för en docka, haha. Andra daglägret hade vi i Lunds domkyrka och vi spenderade hela eftermiddagen på Nova Lund. Sara gjorde bort sig grymt mycket med att säga något om en av våra prällar precis när hon gick förbi oss, haha. Och det sista daglägret, och så även det längsta och roligaste, hade vi i Furuboda i april - bara en månad innan konfirmationen. Där bestämdes hur vår konfirmation skulle se ur - psalmer, texter som skulle läsas, hur vi skulle redovisa vad vi lärt oss och allt det där. Vi valde att ha en pjäs om Egon (Sara) som väntade på besök från Jesus (Carro) och hela tiden kommer det en massa människor som behöver hjälp med saker, Anton som har problem med bilen, jag som behöver låna pengar, Elin som har problem och måste prata, och sist Tåbe som... jag minns inte vad han behövde hjälp med, haha, men det var något i alla fall. Och vi skrattade så mycket att vi knappt kunde stå på benen, haha. På eftermiddagen lekte vi (det var typ det enda vi gjorde), sen hade vi sandslottstävling, haha och sen någon stationsgrej där man fick gå runt med ett ljus och skriva en massa små texter.

Och allting avslutades av konfirmationen den 10 maj 2008, för en dag stod vi plötsligt där i våra vita kåpor och väntade på att få gå in i kyrkan. Allting gick bra, vi gjorde bort oss och sa en massa fel, haha, men det var roligt ändå. Och bilden på när det fastnade en oblat i Saras triumfbåge och hur hon försökte peta bort den med tungan medan en okänd man fotade oss kommer för alltid att finnas kvar i mitt huvud, haha.
Minne för livet helt enkelt  ♥

 ♣

25 juli

Kvällen var omtumlande, men nu är allt bra igen, skönt det!
Äter frukost för tillfället, smsar med Picce som jag förövrigt drömde om i natt, haha. Något om att vi träffades på stan och att vi kramade varandra, haha. Ett tecken på att jag saknar honom och att vi behöver träffas oftare kanske? Haha, kommer sakna min kebab när skolan börjar igen <3
Vad som händer idag är lite osäkert faktiskt, jag vet att jag ska vara med Sara ikväll i alla fall, får ta och ringa henne sen. Och det kliar i mina fingrar för att skriva, jag får nog ta och sätta mig någonstans och göra det. Och på tal om att skriva la jag aldrig upp någon ny del på En underlig saga igår... dock undrar jag hur många som läser den, haha. But that dosn't matter - because I'm proud of it :)

Vi hörs senare idag, ha en bra eftermiddag - ciao

Vilken kväll!

Nu är jag ensam, helt ensam sittandes på mitt rum. Kvällen blev... inte riktigt som planerad, såg fram emot en hel del saker och hade självklart en del förväntningar - och inte många av dem uppfylldes heller. Det blev i alla fall så att jag åkte med Madde hem till Carro och sen stack vi ner till badplatsen tillsammans med Göran och Andersson, men det blev tråkigt i längden (efter X antal cider och cola, en halv chips påse, en massa godis och pappersbränning + några bilder) så vi bestämde oss för att dra hem till C och se en film istället - I taket lyser stjärnorna, som jag visserligen redan har sett, men vad gör det? Filmen är bra. Dock stack jag ut med Madde efter halva och vi satt på en lekplats och snackade, sen bestämde vi oss för att ta moppen och dra hem till mig istället. Så vi var hemma hos mig vid tio tiden, käkade tårta, snackade en massa, kollade runt på datorn och pratade i telefon - hade väldigt mys faktiskt.
Jag skulle lagt upp bilder frå kvällen, men det segade riktigt mycket så det får bli imorgon istället.

Nu ska jag se på lite Vänneravsnitt innan jag sover, ha det bra, ciao

Note to myself:
Glöm inte att ringa Carro och Malin imorgon!

Is it you or is it the answering machine?

Vet ni vad jag har gjort nästan hela eftermiddagen? Pratat i telefon! Haha, först ringde Westergren till mig, sen ringde jag till Sara, Madde och Viktor, haha. Och sen var jag borta en sväng hos Carro också, haha. Ska snart äta och sen börja fixa till mig - Madde kommer och hämta mig vid tio över sex ungefär, och sen sticker vi bort till Carro innan det blir badplatsen med de närmsta. Tråkig bara att Sara inte kommer och att Malin fortfarande är kvar i Uddevalla (a)

Kanske blggar jag innan jag sticker, vi får se. Nu ska jag äta i alla fall, ha det så bra, ciao!

24 juli

Idag är det fem månader kvar till jul. Merry Christmas... eller nått, haha.
Nä, ingen bra morgon idag inte, telefonen ringde två gånger och sen hade jag en flugfan i rummet också. Väldigt roligt... nej. Och som ni ser är jag uppe tidigt också, ja det är ingen bra dag idag.
Och bara för att jag råkade se detta videoklippet igår och bara för att jag har haft det på huvudet nu de senaste... timmarna så ska jag lägga upp det så ni också kan få se det, hihi.


Väcker en himla massa minnen - eller är det bara för mig?

En underlig saga - Del XIII

Nästa gång hon slog upp ögonen låg hon i sin egen säng, iklädd den ljuva lilla klänningen hon brukade sova i och med håret noga borstat så att varenda tova var utkammad. Hon såg sig förvånat omkring och upptäckte ett litet brinnande ljus intill sängen. Inte kunde hon minnas att hon gått och lagt sig? Hon blundade och försökte komma ihåg vad det var som hade hänt. Hon såg återigen bara minnesbilder, precis som det blev när hon tänkte tillbaka på familjens sista lyckliga dag tillsammans. Hon kände doften av kanel i näsan och en bild av en stor tekopp flög förbi på hennes näthinna, sedan såg hon sig själv knäblöja inför sina förfäder och återigen kunde hon känna kaneldoften. Hon mindes att hon fått känslan av att något var fel och så såg hon sig själv ur ett annat perspektiv gå ner mot stranden i den där grå klänningen som hon aldrig använde annars. Hon såg hur hon gick fram och tillbaka längs vattenbrynet och hur vädret förändrades, hon såg sig själv förtvivlat försöka komma tillbaka mot huset, att hon stannade och såg ut över havet och sedan vände sig mot huset. Hur hon med skräckinjagande blick skådade över huset och sedan hur en vindpust fällde henne i sanden. Sedan mindes hon själv - på grund av värmen och inte av en minnesbild - att någon hade burit in henne i huset och lagt henne i sängen. Hon kom ihåg att hon hade stoppat sitt huvud innan för skjortan på personen och att hon redan då hade känt att detta var något hon hade gjort förut.

© Milla

Feels like it was a long time ago

Fick världens infall och började lyssna på Tokio Hotel nu ikväll - såg även på hela Zimmer + dokumentären och jag måste säga att det är ganska tomt efter dem. Jag var ju trots allt ett hängivet fan under mer än ett år. Synd bara att de inte är samma band längre, ett tag hade de verkligen något extra där.
And just because:



Ich bin nich´ ich wenn du nich´ bei mir bist
bin ich alleine
und das was jetzt noch von mir übrig ist
will ich nich´ sein
draußen hängt der Himmel schief
und an der wand dein Abschiedsbrief
ich bin nich´ ich wenn du nich´ bei mir bist
will ich nich´ mehr sein

Memory lain - Skolavslutningar

Jo för såna har det ju blivit ett par. Skolavslutningen i femma till exempel, där vi splittrades och skulle börja i en ny klass i en ny skola och alla var så nervösa, redan innan vi slutat. Vi tog farväl av våra älskade lärare (otroligt men sant - de var bra!) och så begav vi oss ut på sommarlov och sedan på nya äventyr. Och nu med facit i hand så blev ju faktiskt högstadietiden den roligaste, hade nog inte klarat det utan gänget för shit vad kul vi har haft.

Skolavslutningen 2007:


Burims rap gör allt i denna videon

Skolavslutningen 2009:


Och att varje år stå där vid parkeringen på Odalkyrkan, att se alla niorna som ska ha sin avslutning och att veta att det snart är dags för mig och min klass att gå in i kyrkan och lyssna på rektorns usla tal för sista gången, det gjorde ont där i slutet. För det första året kunde man bara tänka "Detta kommer aldrig ta slut", men det gick snabbare än vad vi trodde och till hösten är det dags att börja i en ny skola. I en ny klass med nya vänner...




2005-2009
Inga hjärnor ändå stjärnor
6C-7C-8C-9A

Bet you don't know this feeling

Vet du hur det känns att vara en smal människa
men se dig själv i spegeln
och se en tjock person blicka tillbaka på dig?

Vet du hur det känns att vara en vacker person
men röra vid ditt ansikte
och bara känna avsky till hur du ser ut?

Vet du hur det känns att älska någon annan så mycket
att du inte vet vad du ska göra utan denne
men aldrig få något tillbaka?

Vet du hur känns när du får reda på att någon gått bakom din rygg
och allt förtroende du har haft för denna vän för alltid är borta
när du har fått kniven i ryggen?

Vet du hur det känns när du möter din bror
och han inte ens säger hej till dig
och när allt du vill är att höra honom säga att han älskar dig?

Vet du hur det känns när tiden går så fort
att ditt huvud snurrar och du måste sätta dig ner
för att inte tappa andan?

Vet du hur det känns att lyssna på samma låt
en hel tågresa
bara för att den är det enda som gör dig lycklig mitt i allt det olyckliga?

Vet du hur det känns när regnet faller ner på ditt hår
och du hör åskan långt, långt borta
och när vinden dansar vilda danser med dig?

Vet du hur det känns när man har så ont i hjärtat
och man tvivlar så mycket på sig själv
när allt man vill är att vara med den man håller kär?

Vet du hur det känns när man blir sviken av någon man litade på
när kniven är så djupt inne i ens rygg
att man inte kan andas för att det gör så ont?

Vet du hur det känns att ligga och gråta en hel natt
för anledningar som egentligen inte finns
och ändå gör du det?

Vet du hur det känns att stå på kanten till ett avsked
som du aldrig vill varken ta eller ge
men som du måste passera för att komma vidare?

Vet du hur det känns att önska att det hände en olycka
så du slapp tänka på hur du skulle ta livet av dig
och vad du skulle skriva i ditt avskedsbrev?

Bet you don't know how it feels when your life flashes before your eyes


Ibland önskar hjärtat fel saker...

Nu har jag städat hela rummet - känner mig väldigt duktig faktiskt, hihi. För ja, städa är väl något jag inte gör allt för ofta... haha. Och nu ska jag hjälpa mamma lite (vad händer med mig, när började jag hjälpa till hemma?!) och sen får vi se vad som händer. Lite mat hade inte suttit fel, ska snacka med Carro också och ringa Viktor med. Och lägga upp en nyskriven text också. Så jag har lite att göra, varför känns det då som min värld är tom?

23 juli

Det är ju sjukt hur fort tiden går! Dagarna bara flyger fram - så fort att jag inte ens är medveten om vad som riktigt händer. Känns väldigt sorligt att veta att lovet snart är slut och när vi börjar igen går vi inte i samma klass, inte ens i samma skola. Men jag tror vi klarar att hålla ihop ändå, eller jag vill tro det.
Nåja, jag kan ju passa på att berätta om min händelserika morgon... Som vanligt ligger jag där i godan ro och sover, vaknar (självklart) av att telefonen ringer och pallar (som vanligt inte) att dra mig upp och svara. Istället ligger jag kvar och tänker "Ska inte somna om, ska vara duktig och gå upp nu!". Nja, jag gick ine upp, men somnade inte heller om. Eller tja, när jag legat i sängen i kanske tjugo minuter kände jag hur trött jag var och då tänkte jag "Vafan, kan ju lika väl sova en stund till" och tro fan att precis när jag vänt mig om och blundat ringer pappas mobil. Det var verkligen inte meningen att jag skulle sova, haha.
Blev avbruten mitt i bloggandet av Madde som ringde, haha, satt och snackade med henne en stund, myspys :) Och nu ska jag nog ut en stund, måste städa också, hemskt! Haha, vi hörs senare, ciao!

En underlig saga - Del XII

En tanke slog henne, hon blev genast nyfiken och sprang upp för trappan till övervåningen. I hennes rum bytte hon sin vita klänning mot en grå, väldigt alldaglig klänning som hon knappt använde längre. Men den passade bra till vad hon skulle göra nu.
   Sedan gick hon ner för trappan igen, öppnade dörren och försvann ut. Hon ville se sig runt på stranden, där hade hon inte varit sedan hon varit ett litet barn, tillsammans med hela familjen. Hon kom ihåg den dagen så klart, det hade varit soligt och mamma hade sagt att de skulle på en utflykt. Minnesbilder hoppade förbi på hennes näthinna, mamma som klädde om henne i en grå klänning, pappa som bar henne nerför trappan, bror som knöt sina skor vid ytterdörren, mamma som höll ett parasol i handen och pappa som bar på en korg med mat. De hade gått omkring nere på stranden länge och sedan slagit sig till ro i sanden. De hade haft det så mysigt och plötsligt hade det börjat regna. Det sista hon kunde minnas från den dagen var hur någon bar henne hem och att hon hade huvudet gömt innanför skjortan på den personen. Inte mycket senare hade mamma och pappa försvunnit, det var det sista minne hon hade med dem - samlade som en lycklig familj.
   Hon kunde inte minnas hur det var att gå på sanden så ganska snart fick hon stanna för att ta av sig sina skor med klack på och gå barfota istället. Hon gick fram och tillbaka längs med vattnet, såg sig runt och förundrades över hur stort allting egentligen var. Hon försökte minnas platsen där de hade suttit och fikat den där dagen - men kunde inte se den framför sig, det enda hon kunde urskilja bland alla suddiga minnesbilder var ansikten och röster, inget annat.
Men hon kunde se den plats där båten gått på grund för några dagar sedan - vrakdelarna låg uppe på stranden och hon ville inte ens tänka på var människornas kroppar var någonstans. Hon tyckte synd om de familjer som förlorat någon nära och var återigen tvungen att påminna sig själv om att hon aldrig hade kunnat göra något för att rädda människorna i båten.
   Plötsligt började det att blåsa upp, hennes hår flög för ögonen i vinden och när hon förde det bakom öronen för att se igen hade vädret ändrat sig så fort att hon nästan blev yr i huvudet. Mörka molen från horisonten rullade återigen in över landet och hon kunde höra åskan i fjärran, den närmade sig alltför snabbt. Hon visste att hon var tvungen att vända tillbaka på en gång om hon skulle klara sig, ett sådant här oväder var inte att leka med. Den tunga sanden var jobbig att springa i och hon var tvungen att stanna upp för att vila, hon vände först blicken ut mot havet och såg hur snabbt allting skedde. Redan började de första blixtarna slå mot vattnet och regnet började falla mot hennes grå klänning. När hon vred huvudet och såg upp mot huset önskade hon att hon aldrig hade lämnat sitt hem. Huset såg enormt stort ut, det var mörkt och skräckinjagande, det lyste inte i något fönster och enda tecknet på liv var genom röken ur skorstenen. Hon blev förvånad av att se hur regnet slog emot det stora huset utan att ens repa det och ännu mer förvånad var hon när hon såg att de sköra växterna i trädgården stod lika vackert i rabatterna nu som de hade gjort innan ovädret. Det hade hon aldrig tänk på förr, att hur stora oväderna än var, så var hennes trädgård alltid lika frodigt grön och blommande vacker. Det var något magiskt över huset.

© Milla

Ny kategori - Memory lain

Nu är det så att jag har funderat på att göra en ny kategori ett tag - en alldeles speciell, en Memory lain! Och här kommer jag att skriva en massa minnen jag har i olika sammanhang - oftast med vännerna då. Hoppas ni kommer att gilla den, cuz' I know I will! ♥ 

Så för att inviga Memory lain kommer här ett första minne:
Hela förra sommaren var späckad av nattchatter med Jejje, en sommar jag aldrig kommer glömma! Vi hade deeptalk om det mesta utan att berätta för mycket, trots det kom vi så nära varandra att vi kunde klara att hålla ihop vår vänskap över hela nian och den är nu starkare än någonsin förr.
Sommaren 08


Friends forever


Dagens låt

Inte för att jag har lyssnat så mycket på den idag - men alla minnen som finns till den så förtjänar den att bli Dagens låt ändå!



As we go on, we remember

All the times we had together

And as our lives change,

Come whatever

We will still be, friends forever


Talking on the phone night

Well, jag hade ganska precis lagt på efter jag hade pratat med Sara, då ringer Viktor. Vi pratade i kanske femtio minuter och det blev som vanligt väldigt förvirrande, vi tappade bort samtalsämnena men vi har rätt kul ändå...

Milla: Ja och Gustav åker nog inte heller
Viktor: Varför inte?
Milla: Ja, men han är ju i Afrika
Viktor: Va? Han är inte i Afrika!
Milla: Jo?!
Viktor: Nej, du ljuger bara för mig
Milla: Varför skulle jag ljuga om att Gustav är i Afrika?
Viktor: Jag vet inte? Men jag såg ju honom för några dagar sen
Milla: Han åkte igår...

Awell, ingen har ju påstått att vi är smarta heller...


Plastblommor...

... det är vad jag och Sara har snackat om! Åh ja, vi har alltid de bästa samtalsämnena, visst har vi? I alla fall, snackade med Sara på telefon i en timme typ, väldigt mys, vi har inte pratat på ett bra tag och att bara få snacka av sig var verkligen jätteskönt. Hon är trots allt min äldsta vän! ♥ 
Och vi har kommit fram till att vi ska försöka hitta på något på lördag, jag hoppas verkligen det blir av. Vi försökte minnas när vi senast gjorde något tillsammans bara vi två och det slutade med några tysta minuter innan vi bytte samtalsämne, haha.
Och nu ska jag se om jag kan få tag på Viktor, känns som ett omöjligt uppdrag, hm...

Ha en fin kväll babes, ciao :) 

The same as before?

Heej! Jag ska börja med att säga - jag är så otroligt mätt! Och det hör faktiskt till ovanligheterna, haha. Nej, men jag har ganska nyss kommit hem från stan. Blev en ny klänning till fredag och två nya tröjor. Härligt! Plus mat på Graffiti, riktigt gott det där. Sen bli det kaka ikväll, haha. En skön dag, förutom huvudvärken...

22 juli

Hey, vet ni vad jag nyss kom på? Om exakt två månader fyller jag år, hihi. Oja, det är sånt jag tänker på...
Anyway, hur är det med er? Jag mår bra, det är härligt väder - sånt väder som jag gillar. Fast så är jag ju inte heller riktigt som alla andra. Blir nog mest till att sitta ute och bara ta in allting idag - jag behöver insperation.

Så ha en myspys dag, för det ska jag ha! Ciao :)

En underlig saga - Del XI

Hon hade en vit klänning på sig, den hon alltid hade på morgonen när hon skulle gå till sina förfäder och be. Det var också en utav de få gånger hon steg utanför dörren, hon var tvungen att gå ut för att komma till det lilla lusthuset där hennes förfäder sägs ha sin sista vila. Det smattrade lätt om hennes klackar när hon gick längs den stenbelagda gången fram till huset, vinden tog tag om hennes hår och lyfte upp det i en vild dans. Hon steg försiktigt upp för de handgjorda trappstegen upp till lusthuset och tände rökelse, vars doft snabbt spred sig runt i det lilla rummet. Återigen greps hon av en olustig känsla och när hon väl identifierade lukten som kanel - precis samma som teet den morgonen, kände hon på sig att det var något stort på gång. Men hon försökte att koppla bort det och sjönk istället ner på knä på det kalla golvet. Mumlade sina djupaste önskningar om och om igen, ville av hela sitt hjärta att de skulle bli besannade men vågade inte hoppas. Hon hade hoppats förut och se vart hon stod nu. Ensam, utan en familj, väntandes på någon som kanske skulle dö, väntandes på den enda hon någonsin älskat. Så därför hoppades hon inte, hon bad bara sin bön och reste sig sedan upp.
   När hon steg ut från lusthuset stod hon kvar en stund på trappan, hon såg ut över havet, himlen var mörk och blåsten virvlade runt i trädgården, men ännu hade inget oväder kommit. Hon väntade sig det och beslutade sig att det var bäst att gå in innan regnet började falla. Hon vände sig om och såg mot det lilla templet en sista gång, bugade och sprang sedan på lätta fötter ner för trappan och in mot huset.

© Milla

Ungefär såhär kul har jag haft i natt...


Dagens samhälle?

Jag har funderat lite fram och tillbaka på detta den senaste tiden, sedan såg jag detta inlägget på Ida's blogg och efter det denna nyheten ligga uppe på blogg.se's sida. Och det får mig att bli både aningen irriterad och lite sur faktiskt. vad är det för värld vi lever i egentligen? Fine folk dör och självklart så även kändisar och det finns en massa sjuka människor som roar sig med att sälja på dessa döda legender - jag såg inte minst en tröja på marknaden idag där det stod "King of pop is dead 1958-2009" och på baksidan hans autograf. Det är helt sjukt, han dog för knappt en månad sedan och man kan redan köpa sådana saker för att sörja hans död. Och sedan det som stod på Ida's blogg, det är är bara fel. Jag förstår inte hur man kan göra något sådan - att vara som Michael Jackson och födas in i en helt vanlig familj med själv bygga upp sin framtid och dö som en legend är fan inte många som klarar. De flesta kändisar föds ju in i sina familjer och allt sånt, det är starkt att göra som han gjorde och denna kille som anklagade honom för detta förstörde hela hans liv! Hur många har inte hört andra i ens närhet snacka om Michael Jackson - barnpeddofilen? Alla visste om det och allt det MJ byggt upp var direkt raserat, helt sjukt. En sådan sak är stor - självklart, och jag hade inte tagit Michael Jackson i försvar om det hade varit sant, vad finns det för bra skäl att göra något sådan liksom? Men kan ni som fortfarande har något emot MJ räkna upp en bra anledning till varför denna killen - Jordan Chandler - att förstöra något som någon annan kämpat så hårt för att bygga upp?
Och det är inte bara det här jag stör mig så sjukt mycket på, se bara på Chris Brown - han misshandlade Rihanna och nu vill han be om ursäkt för det, fint kanske - men när hände detta egentligen? Två, tre, fyra månader sedan? Och en ordentlig ursäkt kommer nu? Jo men det  var ju faktiskt lite på tiden! Samtidigt så är det många i det vanliga livet som blir misshandlade hela tiden och de får ingen ursäkt - eftersom ingen ser dem. Hur ofta har ni inte läst i tidningar, hört på radion eller sett på tv:n att det är någon flicka som har blivit våldtagen, om killen som ligger på sjukhus och aldrig mer kommer kunna gå för det är ett gäng helt okända killar som slagit ner honom, om ett litet barn som har blivit bortrövat och mördat? Hur kan man leva efter något sådan? Hade det varit jag som blivit våldtagen hade jag varit äcklad och inte velat leva mer, hade det varit min bästa killkompis som blivit nerslagen for no reasons så hade jag blivit så arg och hade det varit mitt barn som blivit bortrövat och dödat då kan jag lova att jag hade letat upp mördaren och hackat honom i småbitar. För vem ger dessa personerna frikort att göra vad dem vill med saker som inte tillhör dem, att förstöra andra människor? Och hur kan man leva med sig själv efter att man har gjort något sådant?
Kanske låter jag som en mormor nu, jag har ingen aning - jag har ingen själv - men jag vill inte att mina framtida barn ska få uppleva något sådant - själv vara med om det eller se hur någon annan råkar ut för det - dö på det sättet. Men vissa människor har ju inte heller någon respekt för någonting...

Dagens bild

Var ute och fotade lite nyss...


Tystnaden gör sig åter påminnd

Tillbaka efter rundan ute, duschen och efter att jag har ätit. Ganska mysigt faktiskt, att för en gångs skull känna att man gör någonting under dagarna och inte bara låter dem flyta förbi till de inte längre finns kvar. Tänk att lovet snart är slut, liksom, om en månad går jag i skolan igen. Och en ny skola också - till på köpet, i en ny klass och allt. Om en månad. Det är fan sjukt på riktigt! Usch, jag vill inte tänka på det...

Och yes Tilda, bilden i mitten är från Jönköping :) Nu ska jag dra mig iväg och hitta på något, vi ses, Ciao

Huvudvärk is not the shit

Har nyss kommit hem från Åhus, var med mamma och pappa på marknad där vi tydligen träffade Lena (jag är så underbar när jag är på ställen med mycket folk, jag kollar aldrig på vilka jag möter så det slutar oftast i att jag går förbi någon jag känner utan att hälsa, haha) och så träffade vi Macke också. Alltid lika trevligt. Eller inte...
Efter det blev det en tur ner till hamnen och en runda upp på glassbåten, mums! Har ganska precis kommit hem och nu ska jag tvinga ut mig själv att springa en runda - måste ju göra av med glassen igen, haha.

Ha en fin kväll - ciao

21 juli

Heej!
Inge regn idag - än så länge i alla fall. Äter frukost just nu och sen får vi se vad som händer idag. Något jag vet jag ska göra är att gå och duscha, haha. Jag hade världens mardröm om att jag var tvungen att duscha men inte skulle hinna för att bussen skulle gå, haha. Sjuka drömmar - jag vet!
Jag har inget roligt att skriva idag - inte för att det jag brukar vara kul men idag... känns jag ovanligt tråkig faktiskt. Så det blir nog bara en massa tråkiga inlägg idag... eller nått.

Ibland orkar jag inte skriva "och nu ska jag... så vi ses...", så ja, nöj er med ett vanligt ciao här.

En underlig saga - Del X

Hon vaknade av att det luktade kanel. Det förvånade henne och hon tänkte på vad det var hon hade drömt, men hon kunde inte minnas. Istället låg hon kvar i sin säng en stund, hela rummet var mörkt men hon hade också dragit för gardinerna innan hon gått och lagt sig. Som sagt, man visste aldrig hur vädret skulle vara när man vaknade, allt kunde förändras så snabbt.
Men nyfikenheten tog över hand och hon steg upp från sängen och klädde sig i en enkel klänning som hon brukade använda på morgnarna när hon skulle gå ner och be till sina förfäder. Doften av kanel blev starkare ju närmare köket hon kom och när hon steg över tröskeln stod det en kopp på bordet, det rök från den och hennes vanliga sked låg i den. När hon satt sig vid bordet kunde hon konstatera att det var innehållet i koppen som doftade kanel och hon förde muggen till munnen. Det var ett enkelt kanel te som hon aldrig förr hade smakat. Hon undrade om det ens hade funnits något kanel te i hennes hus förut - eller någonsin. Det enda hon hade druckit var vanilj.
   Så hon gjorde något hon aldrig tidigare hade gjort, hon letade igenom varenda skåp i hela köket för att finna det där teet. Men till hennes besvikelse fann hon det inte, alla skåp hon öppnade var tomma, så även kylskåpet. Det fanns ingen mat i huset och hon ryste vid tanken på att gå och handla, det var länge sedan hon hade behövt göra det nu. Men när hennes mage kurrade till och hon vände sig om låg det några mackor på ett fat mitt på köksbordet. Hon såg sig förvirrat runt och för första gången frågade hon sig hur det där hade gått till. Hon smakade på maten och den smakade precis som vanligt, det var helt vanliga mackor, inga tomma ihåliga spökmackor - utan verkligen något hon blev mätt på. Återigen skakade hon på huvudet och förundrades över hur mystiskt detta huset verkligen var. Som om en alldeles speciell makt vakade över det. Samtidigt blev hon rädd, innerst inne väcktes oron till liv. Hon hade bott här länge nu och hon hade alltid druckit vanilj te, aldrig kanel. Hon var inte rädd för varifrån kanel teet hade kommit, utan för vad det stod för. I ett hus med dessa makter måste sådana saker betyda något, därför var hon orolig för vad som kunde ha hänt som gjorde att hon fick ett annat te.

© Milla

Girls night hos C

Blev inget bloggande innan jag stack, tänkte inte på det när medan jag gjorde mig i ordning och sen ringde Viktor typ tjugo minuter innan Madde kom så satt vi och pratade en stund. Så ne, inge bloggnade. Men jag är hemma från Carro's nu, vi har haft en mysig tjejkväll. Ätit av Maddes pizza, haha, chokladpudding och popcorn, sett på Dirty Dancing 2 och A cinderella story (ignorera faktum att jag inte kan stava ordentliget också ja... haha). Sara stack vid tio och vi andra drog vid elva. Just nu sitter jag och smsar med en massa folk och sen blir det nog Vänner - fick Malins filmer av Madde så annars kan jag ju se på Dirty Dancing, haha.

VIll tillslut bara säga att Filip tycker jag är bäst, så, nu har vi fått det avklarat med, haha. Vi hörs, ciao

Hälsningar från Uddevalla

Uddevalla hälsar tillbaka. Som alla säkert förstår har jag nyss pratat med Malin i telefon i rekordlåga trettionio minuter, haha. Och jag måste också skriva av ett citat som hon sa, haha "Jag kan inte titta om du inte ser det". Bara jag som tyckte det var roligt? Nåja, vi ska prata senare igen och jag ska snart börja fixa mig iordning, blir till att dra till Carro ikväll - ska åka med Madde och hon kommer förbi och hämta mig vid tjugo över sex.

Men jag bloggar innan jag sticker, måste bara funderar ut vad jag ska ha på mig, haha. Ciao så länge

This is just how it is


20 juli

Hallu! Hur är det med er idag?
Jag är sådär lite lagom trött om man säger som så, vaknade tidigt imorse av en geting som surrade vid fönstret - model Världigt stor, tror den kan ha varit tre eller fyra centimeter lång. Mys det där, eller inte. Sen vaknade jag igen runt en eller två timmar senare halvt vaknade jag av att jag hade drömt om världens största insekter som sprang runt i min säng, jag trodde det var riktiga, haha. Och sen ringde telefonen två gånger. Asså jag fattar inte varför man inte lägger på luren efter tio signaler när någon uppenbarligen inte svarar efter de nio första. Men det kanske bara är jag?

Åja, jag har Bobo inne så jag ska kolla honom nu. Vi hörs senare, ciao :)

En underlig saga - Del IX

När hon kom upp från källaren smällde hon hårt igen dörren och vred om nyckeln, hon trivdes inte alls när hon var nere i källaren och bara vetskapen av att källardörren var olåst gav henne kalla kårar längs hela ryggraden. Hon hade i alla fall tänt fyr i pannan och hoppades nu att huset skulle hålla sig varmt i några dagar. Från köket doftade det vanilj och hon visste att en stor tekopp stod och väntade på henne på köksbordet, det var just vad hon hade tänk på när hon stod nere lade i vedträden i pannan. Hon passerade köket och hämtade koppen, rörde om med skeden medan hon gick med bestämda steg fram till fönsterna i det vackra Runda rummet som vette ut mot havet. Där såg hon hur vinden åter blåste upp till ett ordentligt oväder medan hon drack sitt söta te. Vädret förändrades snabbt, regnet började falla från himlen medan åskan rullade in över land, ute över havet såg hon de första blixtarna som sköt rakt ner i vattnet. En ensam liten båt flöt fram över de oroliga vågorna, hon skakade sorgset på huvudet och visste att det var omöjligt att passagerarna i den båten skulle överleva. Och hon hade rätt. När vinden hade tagit i så att träden intill stranden nästan låg ner och när blixtarna slog ilsket runt huset, när mullrandet lät som en envis trumma som ville göra sina lyssnare döva och när regnet hade börjat falla så snabbt att man knappt ens kunde se något genom den vita ridån som bildades av det fallande vattnet, då kunde hon skymta att den lilla båten som sakta gick på grund och sjönk ner i havet. Hon kunde se förtvivlade armar som sträcktes upp mot skyn för att söka hjälp som de aldrig skulle få och när regnet tillslut började avta fanns det inte något kvar av varken båten eller dess passagerare. Hon skakade sorgset på huvudet igen men visste att det aldrig hade funnits något hon kunde göra för att hjälpa. Och stormarna här var väldigt oförutsägbara, i ena stunden kunde solen lysa klart och vackert, i nästa vräkte regnet ner till muller och blixtar. Hon visste, hon var själv född på en sådan dag.

© Milla

Videobloggande 10 juni

Japp, Carro är bäst på Videobloggande, visst är hon? ;)
Lägg märke till Malins skrik där bland de sista sekundrarna, haha.


Vilken kväll

Hihi, vilken kväll jag har haft, haha. Har varit inne på msn och chattat med Hannah en massa, haha, och Jen, plus Madde, Filip och väldigt saknade Amanda! Så har jag pratat i telefon med Vikor också. Och spenderat den senaste timmen med att skicka bilder till Filip,haha. Nu är jag helt slut och ska gå och se på Vänner, ha en resterande bra natt.

Ciao

Barnslig? Nejdå, bara inte vuxen än!

Säg vad ni vill men jag älskar Disney filmer! Hade en chatt med Hannah igår där vi satt och citerade Mulan (min självklara favorit, den är bäst!). Jag kan inte förstå att vissa tycker det är pinsamt att fortfarande ha sitt barnsinne kvar även när de är tonåringar och vuxna. Jag tror att folk med sitt barnsinne kvar har lättare att se på världen. Så bara för det kommer här en söt video, vem tycker inte om denna? Var vänlig räck upp en hand ;)


New look

Som ni ser har bloggen fått ett helt nytt utseende, jag gillar det väldigt mycket. Tröttnade riktigt på hur den såg ut innan när den hade varit likadan i tre månader - lite mer. Så jag vill säga tack till Hannah som gjorde headern, väldigt fin är den, tack vännen! <3 Och till Jennifer som ändrade designen! Tack så mycket för all hjälp, kärlek till er tjejer! ♥

Dagens bild?


19 juli

Goodmorning sunshine! How are you doing? ;)
Oja, jag har sett för mycket på Vänner nu, haha, börjar bli en riktigt Joey wannabe, haha, eller nått. Nåja, jag mår bara bra, är på ovanligt bra humör för att ha vaknat alldeles för tidigt och för att jag var tvungen att masa mig upp för att svara i telefonen när den ringde (poängen är ju att jag faktiskt drog mig upp, inte det faktum att jag inte svarade när jag såg vem det var som ringde, haha). Sitter och äter frukost just nu och funderar på vad jag ska göra under dagen. Har lovat Amanda en natt-chatt ikväll och det är ganska så välbehövligt skulle jag säga, vi har inte snackat alls mycke den senaste tiden! Hemskt! Haha, och sen kanske de blir film för det är så trist väder. Annars vet jag faktiskt, dock har jag en liten idé hm...

Äh, jag kommer nog på något, ha det så bra nu, ciao :)

En underlig saga - Del VIII

Det var en natt så klar och kall att hon undrade om vintern hade slagit till på riktigt, men snart förstod hon att det endast var stormen som började ge med sig och ville slå mot landet med sina sista krafter. Hon höll aldrig koll på vilka dagar det var, inte heller tid och rum. Det fanns en klocka i huset men hon lade inte så mycket uppmärksamhet på den. Hon kunde gå och lägga sig när det ljusnade och gå upp när det blev mörkt, tvärt om eller något mitt i mellan. Det gjorde henne ingenting, för henne såg varje dag ut som den alltid gjorde ändå. Hon gick i en evig väntan på att kriget skulle ta slut, hon drack sitt te och bad till förfäderna om och om igen. Bad att de skulle ta hennes bror tillbaka så fort som möjligt. Hon var bara ute för att hämta posten, det behövdes aldrig krattas i rabatterna, inte heller städas eller ens laga någon mat. Bara hon tänkte på något av det så var det fixat, om hon tänkte att hon skulle gå ut och kratta upp de fallande löven så låg där plötsligt en hög med löv vid den stora eken i ena hörnet av gräsmattan. Om hon tänkte att hon skulle städa behövde hon bara vända ett rum ryggen och sedan var det skinande rent, bara hennes mage kurrade så stod det en middag på bordet. Hon brukade inte fundera över hur det gick till, hon bara tackade och tog emot, hur skulle man kunna säga nej till en annan tids krafter, om hon inte ens visste vilka krafter hon hade att göra med?
   Det enda som aldrig blev fixat - hur mycket hon än tänkte på det, det var värmen i huset. Hon frös sig oftast igenom de långa vintrarna och gick bara ner för att sätta fyr i husets panna någon enstaka gång i veckan, annars brukade hon hålla de öppna spisarna igång. Men denna dagen var det så kallt när hon steg upp att hon inte hade något val, hon var helt enkelt tvungen att ge sig ner i källaren - det enda stället i hela huset hon hade något direkt emot att vistas i. Det var som om något lockade ner henne i husets allra innerste och där nere ville berätta alla världens hemligheter för henne, något hon drog sig för, hon ville inte veta vad det var för hemlig magi som svävade runt i hennes hem.

© Milla

Hmpf

Bara för att det ordet låter roligt... äm ja... hahaha.
De senaste timmarna har jag suttit vid msn och snackat med Hannah och gjort bilder i Picasa. Oja, jag har haft kul, haha. Och så vill jag ha en ny header på bloggen, börjar tröttna på denna riktigt mycket, precis som hela designen. Någon som vill hjälpa mig? Jag är kass på att fixa designen på bloggen, haha.

Klockan är nu 01:53 och jag ska snart gå och se på lite fler Vänner avsnitt innan jag ska sova. Ha det så bra, ciao :)

Music <3

 

How can I stand here with you and not be moved by you?

Vet ni vad jag vill göra? Just exakt precis nu?
Sitta på ett tåg till... någonstans och lyssna på Everything. Det hade varit så... perfekt.

Kärlek ♥

Find me here

And speak to me

I want to feel you

I need to hear you

You are the light

That's leading me

To the place

Where I find peace again


Schlalalala jag har tråkigt

Jag har riktigt tråkigt, har just snackat med Malin i typ en och en halv timme, snackat med Emma och Pontus också tror jag, haha. Oja, kul har vi ;) Socialar mig på msn med Filip just nu och på tal om inget så hälsar Jejje till bloggen, haha. Funderar på att se en film, frågan är vilken... hm.

Aja, det löser sig nog :) Ha de bra så hörs vi, ciaobiao :)

18 juli

Hallu på er!
Hur är det? Jag själv är trött, somnade vid tre och vaknade dock kvart i två och sitter nu och äter frukost. Måste dock först nämna att jag vaknade till vid halv fem i natt av att et åskade som f*n, världens oväder var det. Ganska mys faktiskt, men jag var trött också ja... Hahaha. Sen vaknade jag lite senare av att det började åska igen och ungefär sådär har det hållt på hela morgonen. Just nu äter jag frukost och funderar på vad jag ska hitta på ikväll, egentligen skulle vi ha träffats på stranden, men eftersom det är sånt trist väder så blev det inställt, tyvärr :/ Så kvällen är osäker, någon som vill hitta på något?

Åh ja, nu får jag hitta på något, vi hörs senare, ciao :)

En underlig saga - Del VII

"Käraste syster.
Jag skriver detta till dig nu så får du brevet innan jag lämnar staden. Min trupp har blivit flyttad till en annan provins och jag kommer inte längre finnas på en armlängds avstånd från dig. Jag önskar dig allt väl, du vet lika väl som jag att detta kan bli det sista du hör från mig. Så säger jag varje gång och återigen kommer det ett nytt brev, men denna gången har vi en anledning till att vara oroliga både du och jag. För det blir tuffare nu, kriget blir värre och de har flyttat oss. Det är svårt för mig att tänka det, ännu värre att skriva ner det, men käraste syster, min trupp har blivit flyttad för att försvara vårt land och när jag är borta kan vad som helst hända, både med dig och mig.
   Jag vet inte när jag kommer hem, eller om jag ens kommer hem igen. Jag minns vad jag lovade dig när jag gick ifrån huset, men tiderna har förändrats och jag måste göra allt för att hålla dig säker. Så om jag dör, dör jag för dig och endast dig, din säkerhet är det enda som betyder något för mig, det är dig jag håller ömt i mitt hjärta.  Och jag hoppas att du känner det samma för mig.
   Käraste syster min, lova mig att du fortsätter med ditt liv om jag stupar i kriget, lova mig att du försökte leva vidare som inget har hänt. Lova mig att du inte visar att du har förlorat din själsfrände. Jag ska göra allt jag kan för att komma tillbaka till dig igen, jag ska slåss för dig, jag ska kämpa för dig. Men jag kan ingenting lova. Det är upp till våra förfäder och till gudarna - de högre makterna om de vill att vi ska föras samman igen, om de kan hjälpa oss att vinna detta kriget.
   Jag vet att du inte längre minns vad kärlek är och jag vet att du har glömt hur det känns att bli älskad, men jag älskar dig och så länge som du tror på mig kan jag överleva detta och åter stå vid din sida igen. Du måste tro på mig käraste syster. Endast då kan vi föras tillsammans igen. Lova mig det."

© Milla

<3



So true...


19:19

Shit, bästa rubriken på länge, håll med om det, haha. Känner att jag har fått abstinens när jag knappt bloggade något alls under gårdagen, haha. Vaddå beroende? Haha, nu är klockan 19:39 och jag har kommit två rader på detta inlägget, hm, jag tror jag fastnar i mobilen och på msn, haha.
Nåja, hälften av min familj har åkt nu, får se när vi träffas nästa gång, men det blir nog ganska snart hoppas jag :) Och Bella var sötast när de skulle åka, jag fick kram och slängkyss, haha, min lilla busunge <3 Så det blev då att vinka farväl av dem och sen in till datorn, sitter och snackar med Jess och Jen på msn och Picce på mobilen. Lyckat att han körde förbi mitt hus med moppen precis när jag kommer hem från Viktor, haha, och ännu bättre - han såg att det var jag xD

Äh, nu har jag suttit och skrivit på detta inlägget i en halvtimme, kanske bäst att jag postar det nu? Och bara för det kommer det inte att funka, för internet la av mitt i allt innan, så typiskt xD Aja, bloggar senare, ciao :)

19:51

17 juli

Heej!
Blev lite ändrade planer igår, drog till Åhus och käkade glass med la familia, sen blev det hem och snacka med Viktor, runt halv åtta drog jag bort till honom. Vi tittade på film - The Nootboke, myspys. Sen satt vi uppe och snackade och det hela slutade med att jag sov över hos honom. Har nyss kommit hem, ska snart ta och äta för jag är riktigt hungrig! Kvällens planer blir att käka med allihopa, sen ska Micke, Johanna och Bella åka hem vid sex - sju tror jag det var och jag ska vara hemma hela kvällen. Blir kanske att snacka med Malin i telefon och så ska jag snacka med Jess på msn också :) Myskväll med andra ord, sådana kvällar behövs det med :)

Ha det så bra sweethearts, så hörs vi sen, ciao ♥

Världen genom en smutsig fönsterruta

Har du någonsin sett lugnet själv? Sett på det och känt att du klarar allt i världen? Och vet du att det finns en bättre känsla än det, även om det är svårt att tro? Och det är att själv vara lugnet...

Se ut genom ditt fönster, vad ser du? Jag ser en skog, en mörk himmel och ledningar högt uppe i luften, grönt gräs och ibland en sjö som susar förbi. Lyssna, vad hör du? Jag hör musik, vacker musik och regndroppar som träffar rutan utanför, bredvid. Det är så vackert att jag vill frysa allt, eller åka vidare för all framtid, aldrig stiga av, slippa tänka på alla måsten.
   Och regnet faller snabbare nu, rutan är suddig och asfalten är blöt och hal. Snart ska jag stiga av och säga förlåt, må dåligt över det jag har gjort och ångra mig flera gånger om. Men först ska jag åka en runda till, jag ska se lugnet, jag ska vara lugnet.
   Det är konstigt, kan gräset verkligen vara så grönt? Kan himlen verkligen vara så mörk? Kan regnet verkligen falla så mjukt? Och träden de susar förbi i hastig fart. En konstig tanke att tänka som jag funderat en del på, tänk om man skulle kunna för flytta sig från ett ställe till ett annat på en bråkdel av en sekund? Det hade löst så många problem. Men är inte lite av charmen just själva resan? För det är ju så vackert att åka förbi träden, att lyssna på dropparna som faller, att åka igenom en massa städer och bara se sig om. Det är så skönt att bara sitta och inte känna allt jag måste göra. Hemma är jag tvungen att göra en massa saker, roliga eller inte, de måste göras. Men där jag sitter nu kan jag bara åka förbi Problemstaden, Ångestbyn och Övergivna kommunen, lämna min djävul. Han är överallt, alltid, trycker ner mig, sitter på min axel och viskar alla de där hemska orden till mig. Förutom just här. Och det är jag så glad för, för detta är verkligen en plats jag är lycklig på.
   Stationerna åker förbi, vi har ännu inte stannat, jag vet inte ens var nästa stopp är - kanske är det där jag ska gå av? Men jag bryr mig egentligen inte, för jag vill åka här för alltid. Genom regn och rusk helst, för mitt humör är inte på topp och att deppa ihop i Tysthetens vagn under mörka moln och fallande regn hade varit underbart. Jag vill hem, men jag vill aldrig lämna detta. Det är mitt magiska sagoland.
Jag älskar er.
Förlåt.


16 juli

Godmorgon... eller nått.
Blev en härlig sadist väckning av mamma som började dammsuga - alltid lika trevligt klockan halv elva på morgonen! Men ja, de är väl lite mitt fel också, eftersom jag var uppe lite för länge igår (a) Så höll jag precis på att somna om från dammsugaren så ringer telefonen! Nä, ingen lugn stund här inte. Och det var bror (självklart, vem ringer annars så tidigt?) som sa att de var på väg nu. Så de kommer väl hit vid ett I guess. Säga hej till rest of la familia när de kommer och sen ska jag sticka bort till Viktor - får se vad vi hittar på :)

Nu är jag för trött för att orka skriva mer. Vi hörs sen, ciaociao

En underlig saga - Del VI

Det var ett litet brev som hade legat där i postlådan när hon kikade ner i den medan regnets kalla droppar hade lyckats ta sig innanför hennes långa klänning och kylde ner henne mer än vad hon redan var. Eftersom hon bodde ensam i huset hade hon inte ork att hålla det varmt i varenda rum hela dagarna, därför brukade det bli så att hon frös när hon gick från rum till rum, något hon numera var ganska så van vid. Det var först när hon kände det iskalla regnet mot sin svala kropp som hon förstod hur kall hon egentligen var, för andra var regnet som små spikar som seglade ner från himlen, för henne kändes det endast som små ljumna vattendroppar som föll ur en kran.
   Hon skyndade sig ändå in, stängde dörren ordentligt om sig men låste inte, dörren låste sig själv, precis som det mesta andra i huset så levde även dörren sitt eget liv. När hon stått ute i regnet hade hon funderat på hur gott det skulle vara med en kopp te när hon kom in, redan i hallen kunde hon känna doften av vanilj stiga mot taket och när hon steg över tröskeln till köket stod det en stor mugg te på bordet. Den var fortfarande rykande het och hon slog sig ner på en utav stolarna vid det vackra antika köksbordet. Hon lät teet stå och svalna av medan hon öppnade brevet, först när hon höll det tunna pappret i sin hand tog hon en klunk av det skålheta teet. Hon hade med en gång förstått vem brevet var ifrån, vem skulle annars skicka henne brev om inte han?
   Den tunga klockan i rummet intill tickade högljutt, men hon var van, den irriterade henne inte längre. Istället tog hon god tid på sig att läsa igenom hela brevet, ord för ord så hon verkligen kunde förstå vad som stod med eleganta bokstäver på pappret framför henne.

© Milla

Tågresans verklighet

Suddiga bilder av blixtar
som slår ner i vattnet
ett blurrigt virrvarr av
gröna färger
gör mig yr
men jag kan inte se bort
det går fort
så väldigt fort
men jag kan inte känna hastigheten
var är stoppknappen?
vänta!
jag vill aldrig av!
solens strålar genom mörka moln
som i en målning
fast bättre
som i verkligheten...


Dagens låt

Detta får bli dagens låt eftersom jag lyssnade på den störra delen på tåget mellan Göteborg och Falköping och mellan Nässjö och Hässleholm. Och den är bäst så ja... ♥



You are the strength

That keeps me walking

You are the hope

That keeps me trusting

You are the life

To my soul

You are my purpose

You're everything

And how can I stand here with you

And not be moved by you

Would you tell me how could it be

Any better than this


Kristianstad is calling and Uddevalla is answering

Snackat med Malin i telefon, blev ganska länge, tänk dock inte skriva ut hur länge eftersom mamma kommer läsa detta och det behöver hon inte veta. Även om hon kommer gå och fråga mig när hon sett detta... (a)
Men kul hade vi i alla fall, snackade på om allting, precis som vanligt - började på en sak och slutade på en annan, började om och om igen. Jag har ont i armen nu, haha. Och jag saknar Malin!
Nu vet ni det, hihi. Det finns egentligen inte något mer att säga om denna kvällen, den har spenderats i telefon med Malin och på sms med Picce, haha, och på msn med Viktor nu :)

Dagens låt kommer snart upp så får vi se vad som händer ikväll, bror kommer imorgon så jag får väl palla mig upp före tolv (a) Ciao sålänge

I'm back in town

Hejhallå! Hur är det med er? Jag har fett ont i huvudet! Knappt inte ätit  något + fyra timmar på tåg är ingen bra komb har jag märkt, haha. Men jo, de blev ännu lite mer change of plans, dagen såg ut såhär:
- Åkte till Göteborg
- Var med Alex
- Satt mig på ett tåg vid två
- Bytte tåg två gånger (världens stolt här xD)
- Kom hem till Hässleholm vid sex

Men de var kul att se Alex igen :) Och mys att titta runt i Göteborg, vi var inte riktigt överallt (men vi var i Nordstan Jejje, hihi) och i någon park också :) Och om Viktor läser detta lär han bli glad - men Malmö var nästan lite finare (a) Sen satt vi borta på stationen och snackade en massa, letade upp mitt tåg och sen började den långa resan hem igen. På vägen upp hade jag ett X2000 som gick direkt, men på vägen hem igen hade jag först ett äckligt tåg mellan Göteborg och Falköping, där bytte jag till ett... underlig tåg som jag åkte mellan Falköping och Nässjö och väl i Nässjö kom jag på ett älskat X2000 igen. Fast rätt kul hade jag ändå, första resan hände det inte så mycket, men på andra resan satt jag och kollade runt på alla som satt i tåget och roade mig själv med att ge dem en massa namn för att jag skulle minnas dem, haha. Så det slutade med att Tysta Tanten satt bakom mig (hon sa inget), och på andra sidan mittgången satt den Tjatiga trion (tre tanter som babblade på 24/7, haha), innan dem hade Brunlock suttit på deras plats, haha, fast han var inte så rolig ;) Men ja, framför den Tjatiga trion satt Gitarrkillen som faktiskt var ganska söt och han hade en gitarr med sig. Plus i kanten när han hängde med mig till Hässleholmståget, haha. Och framför mig satt Umeåparet - de snackade jag med en stund, faktiskt riktigt schysta. Var på väg till Stockholm och skulle sen åka vidare till Umeå - jag tyckte att jag hade åkt långt när vi klev av i Nässjö (två och en halv timme typ), men de var inte framme i Ume förrens sju imorgonbitti. Så lycka till på resan även om ni inte läser detta, haha.
Och sen när jag väntade på Hässletåget så var där världens sötaste unge :) Fast det hände inte mycke i vagnen jag satt i under den sista sträckan - det var en "tyst" vagn, rätt skönt faktiskt - lyssnade bara på musik och skrev lite, de flesta sov typ. Och sen var det att hoppa av i Hässle och åka inom stan för att få donken, och gissa vem jag träffar där?! Picce! :D <3 Känns som en evighet sist, haha. Så det har varit en ganska bra dag, speciellt på donken (a) Hahah, och så blir det nog att snacka i telefon med bästavän sen. Saknar! <3



Nä, nu ska jag ta och vila, känns som jag har varit i halva Sverige idag, haha. Och det har jag ju nästan också ;) Vi hörs sen, ciao ♥

Small change of plans

Det kan ha blivit en small change av plans - men screw det, det gör ingenting. För Göteborg här kommer jag! :D

Vi hörs när jag är hemma igen, ner det nu blir ;) CIAO ♥

Hejdå :)

Nu ska jag lägga mig och vi får se när vi hörs igen. Kanske uppe hos bror, annars när jag kommer hem. Wish me good luck cuz' boy I will need it!

Sov gott, ciao

En underlig saga - Del V

Det verkade inte som stormen skulle ge med sig i det första taget och när hon en dag stod och såg ut genom ett utav fönsterna som vette in mot skogen utanför huset, kunde hon se en man komma cyklande mot hennes hem. Genast förstod hon att det var en postman, det kom aldrig någon som hälsade på henne och den enda kontakten hon hade med omvärlden var genom postmannen som kom cyklande någon dag i månaden, eller de få gånger hon steg utanför husets gränser för att handla, vilket inte var särskilt ofta. Hur mycket hon än åt brukade kylen ändå vara full med mat, mat hon inte kunde se men ändå åt.
   Hon väntade till mannen hade cyklat iväg igen, åter gett sig ut på den slingriga skogsvägen innan hon gick ut för att kolla vad han hade lagt i brevlådan denna dagen. Det var inte så ofta han var och lämnade post till henne, hon fick aldrig räkningar och inte heller reklam, någon gång kunde hon få tidningen, men det var som allt det andra skötte sig själv. Hon hade aldrig förstått men inte heller haft någon ork att bry sig. Det måste finnas en mening med allt och det var inte hennes sak att lägga sig i vad som hände i hennes hus. Hennes väldigt märkliga och tillsynes mycket ovanliga hus.

© Milla

Cry for me, I ain't coming back

Jag vet att det förraförra inlägget var ganska så onödigt, men jag ville bara göra klart för alla att jag inte orkade blogga (a) haha. Och imorgon blir det nog inget bloggande heller, om jag ska hinna med allt jag har att göra :)
Först så ska jag ta tåget till Göteborg vid halv nio imorgonbitte - vilket gör att jag måste gå upp vid halv sju. Och det är sinnessjukt tidigt! Jag är framme runt halv elva, där träffar jag Alex och vi ska vara med varandra hela dagen, kanske kommer Malin ner från Uddevalla ett tag och kanske så träffar vi Jejje, det får vi se. Sen ska jag sätta mig på tåget till Jönköping runt sex tiden, framme några minuter över åtta. Bror hämtar upp mig och jag sover hemma hos honom fram till torsdag då vi åker ner till Kristianstad tillsammans med Johanna och Bella. Myspys :) Och på torsdag ska jag nog träffa Viktor också :)
Så ni ser, det blig nog inget bloggande förrens jag kommer hem på torsdag, vid tolv - ett tiden, om jag inte lånar brors datorn när jag kommer fram till Jönköping, vi får se om jag gör det. Så, nu tycker jag att alla håller tummarna för att jag inte kommer ta fel tåg när jag ska byta (det hade varit så typiskt mig), att jag inte hamnar i fel stad, att min musikmaskin funkar så jag har något att lyssna på när jag åker, att mobilen inte dör (xD också typsikt mig), att det inte händer någon stod tågolycka eller att vi krockar när vi kör ner (om bror kör vet man aldrig. Jag har hemska minnen xD), kan ni göra det för mig? För då hade jag blivit glad :)

Nu ska jag snart sova, bara titta lite mer på vänner, packa och lägga upp en ny del på En underlig saga. Hoppas bara jag kan sova nu, det är ju en viss, hrm, tidsomställning (a) Kör ett sista inlägg innan jag sover, vi hörs då. Ciao


Dagens låt




Do you know what's worth fighting for
When it's not worth dying for?
Does it take your breath away
And you feel yourself suffocating?
Does the pain weigh out the pride
And you look for a place to hide?
Did someone break your heart inside?
You're in ruins

One, 21 guns
Lay down your arms
Give up the fight
One, 21 guns
Throw up your arms into the sky,
You and I


-.

Jag har ingen ork för att blogga alls idag.

14 juli

Godmorgon. Hur är det?
Jag är trött och orkar inte skriva så: jag är vaken, jag lever och nu ska jag ta livet av mig.

Bra, vi hörs sen

En underlig saga - Del IV

Hon drömde ofta om ett liv utanför den dimission hon befann sig i. Det måste ju finnas något annat ställe i universum - mer än det hon bodde i nu. Hon tänkte en del på det och målade upp vackra bilder i huvudet på sig själv. Bilder på ett liv där man blev älskad och aldrig lämnad, ett liv där ordet "sviken" inte fanns och där alla var glada. Hon drömde om hur det var att ha en hel familj igen, hon önskade att hon åter kunde sitta runt det stora matbordet med sina föräldrar och sina syskon igen. Men hon visste djupt innerst inne att det bara skulle förbli en dröm - en önskan som aldrig skulle gå i uppfyllelse. Hon hade haft det så en gång i sitt liv och hon gissade att ingen kunde leva ett helt liv lyckligt. Så detta var nog hur hennes liv var skrivit - hur hennes livsbok såg ut. Och en livsbok kunde man aldrig skriva om. Det var därför hon bara nöjde sig med att drömma om ett bättre liv. Samtidigt försökte hon hålla kvar i huvudet att hon ändå inte hade det så jobbigt, att det fanns andra som hade det värre än vad hon hade. Människor som inte ens hade hus, en trygg plats att bo på och som saknade någon enda själ i ens liv. Personer som mer eller mindre bara hade vaknat upp på gatan en dag utan att veta vem som var deras föräldrar, som inte ens visste vilken stad de befann sig i eller vilket år de levde i. Det var förstås mer synd om dessa personer, men hon kunde ändå inte låta bli att lida lite av sin ensamhet ändå.

© Milla

City of angels

Jag skulle se The breakfast Club, men det var so not meant to be att jag skulle se den, vi behöver inte gå in på vad som hände, men oja, det var inte menat att jag skulle se den. Så istället såg jag City of angels och ja... den var bra. Fast jag visste vad som skulle hända, jag visste det tjugo minuter innan det hände, jag sa det till och med högt för mig själv. Och folk som känner mig riktigt nära och inte har sett filmen ommer veta exakt vad som händer när jag skriver "Om det hade varit jag som hade skrivit manuset så hade jag gjort exakt så.". För det var precis vad jag tänkte. Men den var bra ändå, väldigt bra. Fick mig till och med att gråta där i slutet och det har nog hänt med endast några enstaka filmer, tror att de enda filmer jag har gråtit till är Titanic (klassiker ju, haha), Schindler's list, City of angels då och så ska det vara en till. Många fler är det faktiskt inte.
Men jo, för den som inte har sett City of angels så ska ni nog göra det, väldigt bra :)

Och bara för att jag gillar låten så kommer Goo Goo Dolls - Iris upp också :)


Dagens låt

Och här har vi dagens låt :)



So what the f**k do you

Know about being a gangsta?

What the f**k do you know

About being in danger?

You ain't doing this,

So you know your just talking shit.

Mad at all the boys because

Every song is a f**king hit.


(Undead!)

You better get up out the way,

Tomorrow we'll rise so we fight today,

And no, I don't give a

F**k what you think and say,

Cause we are gonna rock

This whole place anyway.

(Undead!)


Och hon vet inte vad hon ska ha för en rubrik

Heej :)
Vet ni vad jag just har gjort? Ätit pizza! japp, är man bäst så är man... Haha. Funderar på vad jag ska göra nu, har självklart Spotify på och en dagens låt kan vi också köra :)
Men först måste jag fundera vidare på vad jag ska hitta på, så på en film låter lockande, har tänk på The Breakfastclub nu ett tag, den är lätt en favorit, så jäkla bäst! Jo, det blir nog den.

Dagens låt kommer upp om en stund, ciao for so long ;)

Btw! Detta är mitt 300:e inlägg, säg grattis? ;)

Dance around the christmastree?

Jag hade världen konstigaste dröm i natt. Jag drömde att det var typ näst sista dagen innan skolan slutade - inför jullov! Och när jag hoppade av bussen här hemma så var det sjukt mycket snö och jag tog posten, det var bara en massa julkort och sånt. Hm, vaddå vrida på årstiderna? Haha.
Eftermiddagen har spenderats med att kolla kattungarna till största delen, de ska lära sig att vara ute nu och de tycker dem är väldigt roligt. Jag å andra sidan (jag som får springa runt och hela trädgården och ser till att de inte dränker sig i dammen eller springer bort och sånt) jag tycker inte att det är fullt lika roligt. Faktiskt inte. Men de är ju så söta 8D
Frågan om vad vi ska ha till kvällsmat hänger i luften och som vanligt tycker jag att pizza hade varit en bra idé, men de känns inte riktigt som om att mamma kommer tycka det samma (a)

Nej jag ska ut en runda till, ha det så bra så hörs vi, ciao :)

13 juli

Godmorgon!
Sitter vid köksbordet just nhu, har alldeles nyss gått upp och väntar på att frukosten ska bli klar. Pannkakor - kan det bli bättre? Ono! :D
Dagens planer existerar inte, jag hoppas dock att det blir en bättre dag än den som var igår, för den var helttrist och ganska så värdelös faktiskt. Riktigt tråk hade jag! Så ja, jag hoppas på en bättre dag idag.
Vad ska ni hitta på? Något kul hoppas jag :)

Åh, nu är snart maten klar, måste kila. Ciao :)

Godnatt :)

Samma visa som de senaste dagarna: Nu har jag sett på Vänner, nu ska jag sova. Vi hörs senare, sov sött och dröm gott... eller ja, typ ;) Ciao anyway ;)

En underlig saga - Del III

När ovädret hade fortsatt i över ett dygn utan att ge med sig började hon bli rastlös. Hon brukade inte göra så mycket annars, men när ovädret hade sin makt över hennes hem blev hon orolig över att hennes förfäder skulle vakna till liv och var det något hon var rädd för - så var det hennes förfäder. Vem vet hur de såg på henne efter allt som hade hänt? Hon hade blivit föräldralös och satt tillsammans med sin bror för att leva upp sina drömmar och fantasier i deras ensamhet, men de skulle aldrig lyckas att bli något om de inte hade någon som trodde på dem. Och eftersom de var ensamma så fanns de ingen som trodde på dem - trodde på att de skulle överleva. Därför anade hon att hennes förfäder var väldigt besvikna på henne och det gjorde henne sorgsen - det var ju inte hennes fel att det hade blivit såhär. Eller var det? Var det något som hon hade gjort, som hade fått hennes föräldrar att sluta älska henne? När hon tänkte på det verkade det mest logiskt faktiskt, varför skulle de annars bara överge utan någon som helst förklaring?

© Milla

12 juni - 12 juli

Tänk att det har gått en hel månad sedan vi gick ut nian...
9A <3



Are we just dreaming?


This is sooo not my day!

Nej det är det verkligen inte! Mobilfan fuckar sig och jag råkade... göra något så det förra (väldigt fina... eller inte) inlägget jag skrev för typ fem sekunder sedan försvann och nu får jag skriva om det igen.
Och jag har inte gjort något idag heller, så denna dagen är egentligen bara onödig. Ha! Nu har jag fått det sagt, hoppas ni har haft en bra dag till skillnad från mig. Nu ska jag gå och kasta mobilen i väggen eller nått. Och förhoppningsvis se en film också, om jag hittar någon bra (a) Ciao

2 timmar och 22 minuter sedan

Japp, för så länge sedan var det sen jag uppdaterade senast. Helt onödigt vetande, men jag gillat tvåor (a) Och det där lät ju inte lite schizo nej... Känner mig inte riktigt som mig själv idag, fråga mamma. Vi har just suttit och spelat kort och jag var helt borta! Skyller på den där jävlen som ringde och väckte mig! Allt är ditt fel!
Så, nu har jag fått det sagt också!
Jag har i vilket fall som helst riktigt tråkigt, vet inte alls vad jag ska göra. Suck på det. Hoppas ni har en roligare dag än vad jag har. Äh, tror vi ska grilla nu, så jag ska dra mig utåt, vi får la se vad som händer. Aja, ha det bra, ciao

Heliumballonger och mystiska telefonsamtal

Oja, gårdagskvällen var sjukt rolig! Började med att jag, Madde och Carro stack in till stan vid halv sju tiden ungefär, käkade och hämtade Robin på rese, sen satt vi oss på bk och där joinade Emili och Hanna oss. Vi satt och snackade, skrattade och skämtade i typ två timmar eller något, sjukt kul hade vi! Emili fick för sig att hon skulle köpa en ballong och sen suga in heliumet och snacka med alla som gick förbi. Shit vad kul det var när Hanna skulle gå på toa och Emili säger med världens babyröst "Hanna, vänta på miiiiiiig", haha. Och Madde skulle ringa till Filip, då ser vi att han står bara typ... tjugo meter ifrån oss och Emili tar telefonen och snackar med honom:

Emili: *Med sin baby röst* Nu svarar han nog snart!
Madde: Han tar upp telefonen nu i alla fall
Emili & Hanna: Vart ser du honom? o.o *vänder sig om och kollar runt*
*Filip svarar*
Emili: Tja!
Filip: Tja?
Emili: Hur e läget?
Filip: Jag är påväg!

Jo, det var nog rätt svarat Filip (a) "Hur är läget" och "Jag är påväg" är ju typ samma sak ;)
Nåja, vi hade i alla fall sjukt roligt! Det kommer förbi en massa folk som vi kände när vi satt på bk, Elin E bjöd in oss till sin fest på fredag, Corre, Elin och Jossan stannade och snackade en liten stund, Tilda kom förbi med sitt gäng och jag fick träffa Ida :) Trevligt trevligt :) Sen var det ännu mer människor som kom förbi, men jag minns inte alla, haha.
Vi drog oss ner mot tivolit vid halv nio där vi mötte upp Sara och Terese, senare kom Gustav och han, Andersson och Johanna stack iväg och åkte karuseller eller något. Vi såg inte dem mer på hela kvällen i alla fall. Men vi träffade Jeppsson på tivolit, haha. Snacka om överraskning! Och som vanligt såg vi Raad också, varenda dag vi har varit inne har vi sett honom, haha.
Vi stod och kollade på när Mange spelade på Stora torg en stund, drog runt i stan, satt på rese. Hade allmänt riktigt kul! Emili och Hanna är verkligen två glädjespridare :)

Tack för den underbara kvällen folket ♥

12 juli

Goodmorning sunshine :) How are you?
Jag mår bara toppen, sitter och äter frukost i min ensamhet, kan ju egentligen inte bli bättre eftersom  jag har världens sämsta morgonhumör. Och vad tror ni hände imorse? Oh, that's right! Telefonjävlen ringer! Och jag ligger kvar i sängen och tänker "Jag sover, sluta ringa, tänker ändå inte svara". Och tro fan att det ringer och ringer och ringer och ringer och ringer i all evighet! Ungefär...Kanske inte riktigt, men väldans länge i alla fall! Och tillslut lägger personen på! Och då var det liksom denna som gällde: "Äm tack! *klarvaken*".
Så efter en stund masade jag mig upp för jag trodde att de kanske hade varit mamma (då hade de väl gått an ocjh jag hade ringt upp) men det var inte mamma och hrm, hallå? Har jag inte sagt till typ halva Sverige att inte ringa mig före klockan tre? Trofan att det var någon i den andra halvan som ringde...

Och nu ser jag hur långt mitt inlägg har blivit och det handlar enbart om hur jag väcktes imorse. Jag är verkligen nolifer! Hahah. Äh, jag ska äta klart min frukost nu, ska ta och berätta lite om gårdagskvällen sen också, men de får bli senare. Jag är för trött nu... Ciao

Godnatt :)

Nu har jag ätit, sett två avsnitt av Vänner och hoppat i sovtröjan, dags att sova :) Vad som händer imorgon vet jag inte, men det får vi ta då, nu ska jag sova. Vi hörs senare, sov sött, ciao

En underlig saga - Del II

En kall och gråmulen dag. Regnet smattrade mot rutan och huvudvärken spred sig, det var en ansträngning för varje steg men hon slutade inte för det. Långt borta i ett fjärran land kunde hon höra hur åskan spred sig men det betydde inget för henne längre. Hon var inte längre rädd för åskan så som hon hade varit när hon var ett litet barn, istället såg hon gärna på åskan när den drog över land. Hon förundrades över hur vackert det var när blixtarna slog ner i havet och hur högt åskan kunde mullra. Regnet bildade vackra mönster i sanden utanför hennes hus och hon kunde stå i timmar och se på ovädret medan de drog förbi.
   Hon kände sig ensam i det stora huset, hennes fotsteg ekade när hon gick i den långa spiralvridna trappan av ek och hennes enda sällskap var skuggorna som bildades av de flammande ljusen som hon varje dag tände runt om i huset. Kanske var hon född till att vara ensam i resten av hennes liv, men någonstans ville hon ändå tro att den som betydde mest för henne en dag skulle komma tillbaka. Deras avslut hade blivit så hastigt att hon aldrig riktigt varit medveten om vad det var som egentligen hade hänt - hon insåg inte det förens hon stod ensam på balkongen en dag och såg ut över havet som ilsket slog sina vågor mot den mjuka sandstranden.
   De hade egentligen inte varit menat för dem att de skulle leva ensamma, de hade växt upp i en familj, en familj där man älskade från första början. Men någonting hade hänt och för varje år som körsbärsträdet utanför hennes fönster hade tappat sina blommor, hade familjens kärlek försvunnit och tillslut var den endast ett minne blott. En morgon när hon vaknade upp stod hon och hennes bror - hennes själsfrände - ensamma i det enorma huset. På köksbordet hade hon funnit en lapp med orden "Förlåt för att vi har satt er i denna världen. Vi kommer aldrig tillbaka. Ta hand om er". Och hon hade tagit hand om dem, sedan dagen då de blev lämnade ensamma. Det hade gått några år nu och hon kunde inte känna om hon var lyckligare för att de hade lämnat, eller om hon var besviken på dem. Egentligen spelade det ingen roll, för hur hon än kände skulle de ju aldrig komma tillbaka, så om hon var besviken så skulle de ju ändå aldrig få veta det. De kanske hade lämnat henne men hon kände dem och visste att när de sa en sak så gällde den saken. De skulle aldrig komma tillbaka, inte ens för att ge dem en förklaring. Fast det behövdes ingen förklaring heller - både hon och hennes bror hade genast förstått att dem inte ville ha sina barn längre, att de bara hade varit i vägen för deras föräldrars framtid.
   Så kanske de inte var födda till att se på världen ur ett vackert perspektiv, kanske var de inte födda till denna världen för att ge människorna i den någonting, kanske var de bara födda för att endast finnas men inte göra något. Kanske var de endast födda för att spela statister till de verkliga huvudrollsinnehavarna i livets stora skådespel. Hon undrade bara vem det var som var huvudrollsinnehavarna. Någonstans inom henne förstod hon att hon aldrig skulle få veta det.

© Milla

Nattmat is the shit!

Oshit! Hemma efter en helt sjuk kväll! Fan va kul vi hade! Ska dra allting för er när jag har vaknat igen, men nu vankas det nattmat och några Vänner avsnitt :) Ska även lägga upp en ny del på En underlig saga :)

Men först: mat!

Byebye

Nu sticker jag in på K-dagarna med de närmsta! Bloggar när jag kommer hem igen, då kommer troligen en ny del av En underlig saga upp. Ha en underbar kväll! Ciao ♥

No good rubrik

I'm bored!
Har nyss varit och duschat, vänta på maten, har kollat igenom bdb och nu blir det till att blogga. Oja, nolifer här asså. Drar in till stan senare ikväll, får bara se när och med vilka, haha, vi är typ, inte såå bra på att planera har jag upptäckt ;) Känner för att ränsa lite i bloggen också, vi får se hur det blir med det.

Ha de bra, bloggar innan jag sticker, ciao :)

13.37

Måste bara säga, som den nörden jag är xD Att jag lyckades posta de förra inlägget på precis 13:37:00! Vaddå skillz? Give it up for me please! (h)

11 juli

Hallulu, allt bra med er? Själv är jag trött, dock inte fullt så trött som jag har varit de senaste dagarna, skönt det i alla fall, inte så kul att sitta och gäspa till man har ont i käkarna, haha. Dagens planer är... jag vet faktiskt inte vad de är, tror vi ska in på K-dagarna ikväll men innan det blir det väl till att... nej jag vet inte, jag får väl hitta på någonting, haha.
Känner att jag är väldigt oseriös med min bloggning nu så vi säger hej och ha de så bra nu, haha ;) Ciao

Nattinatti

Nu har jag sett på X antal Vänner avsnitt, är lagom trött och ska sova. Vi får se vad som händer imorgon :) Godnatt på er sweethearts, ciao :)

En underlig saga - Del I

Att se sig om i en smutsig värld och inte kunna hitta något som betyder något för en, att inte kunna finna något som gör en lycklig, glad, eller ens kan få en att le - kan det vara det värsta som finns? Att leva olycklig i en lycklig värld? Eller kan det vara så enkelt att man måste se världen ur andra ögon för att se de lyckliga i den? Men tänk om man inte kan ändra perspektiv och synvinkla så snabbt? Tänk om det är försent att göra det, när man väl inser vad man ska göra - hur man ska göra det?
Men samtidigt finns det nog värre saker än att vara olycklig i en lycklig värld, man kanske inte har ett hem, man kanske saknar en familj, man har ingen som älskar en, alla sviker, alla går och alla lämnar. Lämnar en människa till att dö en ensam död för anledningar som inte finns.
   Eller så är det så att man faktiskt har allt det här, man har ett hus och en familj, men tänk om man blir slagen? Det pratas så mycket om det numera, det skrivs så mycket om det att det är mer en vana att läsa det, än något smärtsamt - som det egentligen är. Det är först när man öppnar ögonen och ser någon nära bli slagen som det faktiskt gör ont på riktigt. Och därför kan man nog tro att jag ska skriva något om någon som bli slagen nu, men det tänker jag inte. För hur duktig man än är på att skriva, hur bra man än är på att förmedla känslor kan man aldrig förmedla känslan av att se sanningen när man inser hur ont det måste ha gjort att bli slagen. Hur ont det måste ha gjort, inte bara fysiskt, utan också i hjärtat och själen. Det finns ingen bra anledning för en far att slå sitt barn, det är därför jag är så glad att du lämnade allt och stack, för vad hade hänt om du hade stannat kvar?

© Milla

Huvudvärk - ett irriterande faktum

Kanske blir det så när man har suttit framför datan och skrivit non stop i typ fyra timmar och innan det haft en paus på två timmar och tidigare skrivit tre timmar i rad igen? Kanske blir det då så att man får lite ont i skallen? Jag skulle tror det och inte för att jag har läst i genom resultatet, men jag tror, jag tror det blev bra, inte säkert, men jag tror det.
Så next up nu är att läsa texten och sedan kolla på Vänner - om jag blir nöjd kommer den nog att postas i delar här på bloggen, vi får se.

Ha en lovley night, ciao

-.

Den är klar!

Äntligen...

Kaneldoft...

Sitter fortfarande och skriver, avbröt mig tidigare för att äta middag och låta mamma läsa det jag skev, hon tyckte om det och jag frunderar om jag ska lägga upp texten på bloggen senare. Men det får bli när jag vet hur slutet ska vara, annars kanske den bara blir halvfärdig och det är ju lagom kul.
Det doftar kanel i hela rummet, får mig att tänka på jul och längta efter äppelpaj, haha. Blir att stanna hemma ikväll, jag är fortfarande väldigt trött och orkar inte hänga med in till stan, men vi får se hur det blir imorgon istället. Madde kom ju hem från Kreta tidigare idag ju! Mycket härligt, har saknat henne <3

Hoppas ni får en mysig fredagskväll, om ni ska vara ute eller bara sitta hemma. Jag ska i alla fall fortsätta skriva så får vi se hur långt jag kommer. Ha det så bra, ciao!

Paranoid city

Följande text är påhittad och ingen av mina nära och kära ska känna sig träffad! Den handlar enkelt om ett annat liv.


Även när det är tyst hör jag ett ljud
även när jag är ensam känns det som det är fler i rummet
även när ingen är bakom mig känns det som hela världen ser mig
och jag kan smyga omkring
och låtsas som att allt är bra
men allt är inte bra
för i mitt huvud finns det galningar som är ute efter mig
och i mitt huvud bor det knarklangare i varje gatuhörn
i mitt huvud är alla mina vänner lögnare som väntar på att svika mig
och i mitt hjärta känner jag inget annat än hat
hat mot alla som har lämnat mig
mot alla jag vet kommer lämna mig
jag känner ett hat mot de personer som gjort mig till den jag är idag
och jag önskar att jag inte kände såhär
för jag är i ett evigt behov av kontroll
utan att jag egentligen visar det
för jag är bra på att smyga
lika bra som mina järnspöken är
eller de kanske är lite bättre
eftersom det bara är jag som ser dem
men ingen har genomskådat mig
ännu
och alla tror att jag är en normal person
utan minsta problem
vem vet något om mina problem?
Ingen, eftersom jag inte har berättat för någon
och jag tror jag vet vem det var som gjorde mig sådan här
personen kallade mig paranoid
men jag skakade bara på huvudet vände mig om och sa
"Den enda som är paranoid här är du"
jag lämnade henne och vi har inte pratat sedan dess
hon hade delvis rätt, delvis fel
jag var inte paranoid
men jag är det nu
för jag tror att alla mina vänner ska vända mig ryggen vilken sekund som helst
jag tror att min kille ska lämna mig om jag blundar för en stund
jag tror inte längre på människor som säger att de älskar mig, gillar mig eller
på dem som säger att de aldrig ska lämna mig
jag har hört det där förr
och jag har stått på kanten till döden
med ett brustet hjärta och besvikelsen i en dimma runt mig
förr
jag vill inte att det ska hända igen
jag har fått nog av det!
men världen är bygg så att alla kommer bli svikna
har jag inte blivit sviken tillräckligt
har jag inte blivit lämnad tillräckligt många gånger
kommer jag för alltid att tvivla på mig själv
på den jag är?
på hur jag ser ut, beter mig, lever?
Welcome to Paranoid city


Ett smattrande så högt att det gör ont i öronen

Jag har skrivit hela eftermiddagen, till ljudet av film soundtrack och doften av kanelljus, mm... Jag undrar om det finns något bättre än att förmedla sina känslor på det sättet? Tror inte det faktiskt...

10 juli

Jag skulle ha bloggat innan jag gick och la mig igår, men jag fastnade framför Vänner - såg väl en åtta avsnitt skulle jag tro. Och sen när jag stängde ner det och skulle blogga, ja då hade internet lagt av och var självklart för lat för att gå ner och starta om det. Dessutom ville jag ju faktiskt inte väcka bror i vår knarriga trappa, hihi.
Och på tal om bror fick jag ett underbart uppvaknande idag:

Igår innan bror går och lägger sig:
Bror: Godnatt då, vi hörs imorgon och sen får vi se när vi kommer ner nästa vecka.
Milla: Aa, gonatt, du får väcka mig imorgon om det är något!
Bror: Nejdå, de ska jag inte göra. Du ska få sova.

Imorse klockan halv åtta bankar det på min dörr:
Bror: Syster? Du får komma upp *öppnar min dörr och kikar in*
Milla: Eh, va?
Bror: Du får komma upp!
Milla: Varför det?
Bror: Jag har ingen nyckel så du måste låsa efter mig...
Milla: Åh, jag visste att du skulle väcka mig!


Hur kunde jag känna det där på mig? Jag måste vara synsk... eller så känner jga bara min bror, kan ju vara det också, haha. Jaja, jag gick upp och la mig efter det och sov fram till ett ungefär, har nyss ätit frukost och nu blir det nog bara att slappa hela dagen. Det är inte så bra väder, så de bli nog mys inne, rätt härligt faktiskt.
Ha en bra dag, ciao

Too far away

Vet ni vad som är riktigt jobbigt? Att få sms när man är tillräckligt nära att höra, men för långt borta för att nå mobilen. Det hände mig just...
Kvällen spenderas nog med Vänner - som jag har blivit förälskat i igen. Minns sommaren 2006 när jag tittade på nästan alla Vänneravsnitten som fanns! Är också rätt sugen på att se Prison Break, men det skulle vara den tredje säsongen då - och den har jag tyvärr inte. Har sett första säsongen för många och gånger och den andra är inte lika bra. Även Grey's har blivit lite uttjatat, tror jag behöver några nya avsnitt nu, hihi.
Vet ni vad jag vill se? Cold case! Älskar det! Kanske går något avsnitt på tv senare i natt?!

Nåja, ska svara på mitt sms, ha en lovley night! Ciao

Rewind Tyskland

Too look back...


Bror och syster Magnumglass

Jag har varit så otroligt trött hela dagen och det enda man har hört från bror är "Men är du trött fortfarande? Jo i och för sig... du har ju varit uppe i hela fem timmar nu ju!", inte kul! Haha, är det mitt fel att jag är trött? Nej jag tänkte väl det, hihi.
Åt frukost tillsammans med bror, eller ja, han åt lunch och jag frukost, men skitsamma, det är ju nästan samma sak... Sen blev det vars en Magnumglas till efterrätt, slogs av hur lika vi faktiskt är och mamma gav oss lite konstiga blickar men sen blev det middag och det hände världens roligaste händelse efter maten när bror och pappa åkt iväg en runda:

Mamma ska fixa mat till pappa som han ska ha med sig imorgon, jag sitter och snackat om något:
Milla: Ja så blablablablabla *tittar på vad mamma gör*
Mamma: Aa, mm *börjar plocka bland maten och lägger den på locket till lådan istället för i lådan*
Milla: Blablablabla, och så sa han blablabla
Mamma: *stannar upp och ger mig världens blick*
Milla: Vad?
Mamma: *står helt stilla och ser på mig med samma blick*
Milla: *Inser att mamma har lagt maten på locket*
Mamma: Jaja... *börjar lägga maten på rätt ställe*
Milla: *en stunds tystnad och sen... asgarv*


Nolifer som skrev av allt det där och det r säkert bara jag som skrattar åt det för att jag såg det, men shit! Ni skulle sett mammas min, ahahahaha!
Nåja, efter maten så satt vi ute i solen och snackade en stund och sen somnade jag på bror i soffan och låg där som en annan död fisk i typ... tre timmar eller nått, haha. Faktiskt rätt mysigt dock, att vakna till i några svaga ögonblick och höra vad de snackar om och sen somna om igen. Känns härligt att ha bror hemma, även om han åker igen imorgon. Men vi ses ju nästa vecka igen! Aja, sen blev det B&J och chatt med Jess och Hannahbu, myspys.
Och dagens glada nyhet! Viktors mobil funkar igen, äntligen!

Aja, nu ska jag... göra något. Frågan är bara vad, hm... haha, äh, jag får lista ut något, blir troligen att sociala sig lite med la familia :) Ha det bra, ciao så länge

9 juli

Återigen kanske inte "Godmorgon" är det bästa förslagt när man skriver ett blogginlägg klockan kvart i tre på eftermidagen. Men nu får det vara så. Godmorgon! Hur är det med er? Bra hoppas jag. Jag är i alla fall väldigt trött trots att jag har sovit i elva timmar. Men jag vaknade av att det bankade på dörren och flög upp ur sängen. Det var bror. Såklart. Och det värsta var att jag trodde att mamma inte hade kommit hem så jag var den som skulle öppna, gick ut i hallen och hörde mamma komma springa och då insåg jag att jag kunde gå och lägga mig igen. Vilket jag inte gjorde för jag ville vara social mot mamma och bror. Slutade med att jag höll på att somna i soffan istället. Tänker helt skylla på att jag har haft de sjukaste drömmarna i natt, det var som en bio i huvudet på mig! Fast jag kommer inte riktigt ihåg vad det avr jag drömde... har för mig att det var något om en buss och en båt och att vi skulle ut och resa och så minns jag att Sara trillade i en trappa också, haha!

Nä vet ni vad? Nu skulle de sitta fint med en glass till efterrätt! Ha det så bra så hörs vi, ciao ♥

Fallande körsbärsblomma

En liten körsbärsblomma lossnade från sin gren
och föll ner mot den hårda, kalla marken
bortom alla träd kunde man se de höga bergstopparna
de var snötäckta och saknade liv
något som körsbärsträden hade fullt av
och männen sprang förbi träden
det rasslade om dem för varje steg de tog
rustningarna slog emot varandra
varje steg var en ansträngning
men de hade inget val
och efter ett tag började körsbärsträden glesna bort
och kvar var endast en evighet av snötäckta berg
och hård mark
de stannade och såg upp
mot det de visste de var tvungna att passera
för att komma till rätt sida
de var tvungna att slåss för sitt land
eller dö med hedern om att de kämpat för sin familj
så de började klättra
släpa sig fram i varje snödriva
och tillslut stod dem på toppen
och kunde se ut över landet under deras fötter
när de vände sig om stod en armé bakom dem
men det var inte av samma slag
och de såg motståndarna i vitögat
en sista bön till deras förfäder om att rädda dem
så gav de sig ut i strid för att försvara
det som tillhörde dem
och när han såg sig runt
stod han ensam kvar
med sina vänner i blödande pölar runt sig
och med fiendernas varma men själslösa kroppar under sig
han var den enda segraren
han hade räddat sitt land och nu skulle han återvända
med nyheten till kejsaren
som skulle ta emot honom som vad han var
soldaten från bergen
och körsbärsblommorna fortsatte att falla från sina grenar
när han åter satt sin fot i stan
allt han hade varit med om
det betydde inget när han var hemma igen
och han undrade
hur många gånger körsbärsblommorna hade fallit från träden
medan han hade varit borta...


Några videoklipp såhär på nattkröken

Ja, Youtube blev det som sagt och här kommer några älskade klipp! Minns speciellt Lejonkungen-klippet, när det låg uppe på THF och alla snackade om det. Shit vilka minnen <3
Enjoy:









Anledningen till varför vi alla i The gang bang har MVG i hemkunskap... eller nått! Och nej vi är bäst på att göra pannkakor! :D



Blomman som slår ut i skuggan

Tanken var att jag och Jejje skulle sitta uppe typ hela natten, men vi är nog inte lika vana vid det som vi var förra året, för Jejje loggade ut för en stund sedan och så även jag. Ska snart dra mig mot sängen men ska nog sitta uppe en liten stund till. Jag har helt lyssnat i sönder på låten på Lovisas blogg - Milow med One of it, kände för att nämna det.
Kvällen har spenderats tillsammans med Jejje och Jess på msn, till största del chatt med dem. Har saknat Jess så sjukt mycket! Riktigt härligt att hon är hemma igen! Jag sparade konversationen vi haft på word, under en och en halv timme lyckades vi skriva nitton sidor och då har vi ändå kört snabbspol och hoppat över en hel del! Känner att vi måste snacka snart igen! Efter att Jess loggat ut kände jag för att äta glass och se en Disney film, tja kalla mig barnslig, men det finns inget bättre än glass och Disney! Jag såg Mulan, älskar den filmen, har alltid gjort det! Det är något speciellt med den som jag förtrollas av, jag vet bara inte riktigt vad. Bra är den i alla fall!

Nu ska jag kolla runt lite på Youtube och sen skriva, efter det blir det sängen. Sov sött alla läsare, ciao ♥

Tårarnas berättelse om ett möte mellan två vänner

Detta är en historia, som i våra dagar är mycket vanlig. Dock är det få som skriver ner sin version, här ska ni få läsa min berättelse...


En helt vanlig dag, får en ung tjej för sig att hon ska lägga upp en fic på ett forum hon är medlem på. Föga anar hon att just den ficen, är början på en ny vänskap med en helt okänd person. Nu i efterhand är båda dessa två utvalda tjejer väldigt glada att denna flickan lade ut sin fic. För några månader senare börjar dessa tjejer prata med varandra på nätet.

   De försöker komma så nära en vanlig vänskaps relation man kan, över internet. Men bara den som själv varit med om det, vet hur otroligt svårt det är. Därför sas det som ett skämt, att den ena tjejen skulle åka och hälsa på sin vän. De bodde långt ifrån varandra, och ingen av dem trodde det var möjligt, förens några veckor före ett lov, då det råkade nämnas i de respektive familjerna. När de två vännerna insåg, att de inte alls var ett så stort berg de var tvungna att klättra över för att få sin vilja genom, började de tjata på sina föräldrar. Till deras stora förvåning gav familjerna vika, och snart stod en kort brunett på tågstationen inne i city, för att möta upp sin blonda vän.

   Minuterarna, de sista minuterarna innan tåget skymtades långt borta, tycktes vara de längsta minuterna som någonsin passerat förbi. Hela dagen hade runnit iväg, och för varje sekund var de två flickorna ett steg närmare varandra. Men de sista minuterna innan tåget skulle komma, det den lilla tjejen trodde skulle gå fortast, visade sig vara de som saktast sniglade sig fram.

   Men lyckan var stor när tåget rundade hörnet och sekundvisaren snabbt sprang iväg mot tågets inkommande tid. När de åkte förbi flickan, såg hon hennes vän från tågets glasrutor. Bedövad av nervositet reste hon sig upp, och aldrig någonsin trodde hon att hon varit så nervös förr. Benen skakade så hon knappt kunde stå upprätt, medan varje andetag var snabbt och hackigt och en stor adrenalin kick rusade genom hennes hjärta och själ via kroppens alla ådror, snabbare än tåget nyss kört.

   När dörrarna gled upp kunde man se den blonda tjej som sedan månader tillbaka varit brunettens vän. De möttes halvvägs på perrongen, i en hastig kram bland iskall luft, jäktande människor och rullande resväskor. Men ingen av dem reflekterade över det. De var äntligen tillsammans, det var det enda som betydde något.

   Vännen stannade i några dagar, när de pratat om det, hade dessa, nästan fyra hela dagar varit lika orörd som nyfallen snö och de kände båda två, att de hade fått en evighet att spendera med varandra. Men dagarna flög förbi likt en fågel som flyr från den svenska höstkylan till de varmare ländernas hetta. Allt för snart stod de där igen. Mitt emot varandra, med rullande resväskor, hastande, trängande folk och nervositeten i kroppen. Till skillnad från förra gången de stod där på perrongen, vräkte regnet nu ner på deras huvuden, och det kom en kompakt vit rök från deras röda läppar. De hackade tänder, och fick fram ett litet "Hejdå, vi måste ses igen", till varandra. Den blonda tjejen klev på tåget och hennes vän ställde sig i regnet, så de kunde se varandra de sista minuterarna innan tåget skulle gå. En strikt kvinnlig röst ropade ut i högtalarna, att tåget nu skulle gå och att alla skulle ta plats.

   Klumpen växte i den lilla flickans hals, plötsligt försvann både regn, kyla och ljud, hon hamnade i sin egen lilla värld, där bara bilden av hennes vän sittandes på tåget existerade.

De utbytte blickar med varandra, snart var deras händer uppe i luften. Frenetiskt vinkade dem till varandra medan tåget sakta började rulla, för att sedan allt för fort öka farten. Med deppiga steg släpade sig brunetten mot parkeringen, men hon ville aldrig släppa blicken från tåget, det tåg som åter tog dem alla de där otaliga milen från varandra.

   Flickan skakade till, av köld och av saknad, tårarna hotade med att rinna ner för hennes ljusa kinder, under några minuter stod hon bara och blinkade snabbt för att få bort dem. Hon lyckades, inga tårar kom, men hennes inre har ännu inte slutat gråta. Hennes bästa vän, hennes twin var hemma, tiotusen tals meter från henne. Hon var ensam lämnad kvar med bara ett gråtande hjärta och minnena av det som hänt de senaste dagarna.

   När hon var hemma igen, när hon satt tyst och såg sig runt i rummet där de spenderat sina dagar tillsammans, slogs hon av hur mycket hon älskar Tokio Hotel. För det var ju dem som sammanförde henne, och hennes vän...  


Hjälp?

Någon som vet vilken låt det är som spelas på detta tjejens blogg? http://lovisanordlund.blogg.se/
Och om det nu är någon som råkar ha denna på sin dator får ni mer än gärna skicka den via msn :)


I think I'm in love...

Alexandra Syrene Wirgarth

Vi har känt varandra ett tag nu, ett år, eller lite mer faktiskt, sen april 2008 skulle jag kunna tro. Fast som gammal medlem på THF har jag ju känt till dig ända sedan 2007 - de flesta visste vem du var, du var faktiskt något av en "kändis", en väldigt populär medlem.
   Och kanske minns du inte detta, men jag var en läsare redan på din första fic, det tig ett tag innan jag började läsa den andra, men vet du hur glad jag över att jag gjort det? För om vi inte hade börjat prata via din fic den där dagen förra året, då hade jag aldrig suttit och skrivit detta, då hade du inte funnits i mitt liv. Och hur hade min värld sett ut då? Ganska tråkig skulle jag tro, aningen grå och med saknad av något.
   Förra sommaren pratade vi en hel del på msn, jag minns speciellt en kväll, en fredag har jag för mig, hur vi satt och snackade och att det var så varmt och soligt ute. Jag minns att jag undrade varför jag inte var ute en sådan vacker dag, samtidigt stressade jag mig igenom middagen för att komma tillbaka till datorn så vi kunde fortsätta prata. Och du skickade en låt till mig och jag blev förvånad när jag såg att det var samma låt som jag hade lyssnat på för några veckor sedan, en låt som jag verkligen gillade. Det var väl ungefär då vi insåg att vår musiksmak var väldigt lik varandras. Vi började byta låtar och musik, samma kväll skickade jag en länk med en Breaking Benjamin låt - jag minns att du sa att det var samma band som spelade på din brors dataspel.
   På skämt sa vi att vi skulle träffas en dag, skolan började igen och jag och några vänner var ute på stan för att leta praoplats, jag smsade med dig och sa att jag skulle praoa på BR till hösten, du skrattade och svarade "Om jag hade bott närmare dig hade jag våldgästat dig", samma kväll berättade du att du läste en bok, Flyga Drake, att du tycke att jag skulle läsa den. Det gjorde jag aldrig, jag glömde bort vad vi pratat om och först när det kom en fråga på ett utav de svenska nationella proven i våras, om just Flyga Drake kom jag ihåg att du sagt hur bra den var.
   Det drog till och blev höst, några veckor före höstlovet och vi började på allvar snacka om att vi skulle träffas, hade det inte varit underbart roligt? Och där stod jag sedan, på Kristianstads tågstation klockan fyra måndagen på höstlovet och väntade in tåget från Hässleholm. Och jag kunde se dig redan när du åkte förbi, man kan inte missa ditt stora blonda hår. Du klev av och såg mig nästan direkt, det blev kram och "Hej hur är det? Gick resan bra?". Jag minns att vi var hemma hos en av mina kompisar dagen efter och gjorde ett NO arbete, vi hade nog kunnat göra något roligare, men minns du kvällen? Vi åt pizza och tittade på film, dagen efter åkte vi till stranden och fotade en massa, det blev film även den kvällen. Dagen efter var det planerat att vi skulle åka till stan, men minns du hur mycket det regnade? Att det regnade hela den dagen och att vi stannade hemma istället, att vi bakade muffins och snackade, något som vi gjort non stop i flera dagar? Och minns du när du skulle åka hem? Hur kallt det var när vi stod där på perrongen, vinden som blåste genom ben och märg, regnet som mer kändes som små spikar men att inget av det egentligen räknades, för vi båda visste att det var slut? Att du skulle försvinna de där förrädiska trettiofem milen bort igen? Och jag kommer ihåg att du klev på tåget och jag stod och såg på dig genom rutan i flera minuter, vinkade när tåget rullade bort och hur tårarna föll från mina kinder.
   Det gick några månader och det var återigen snack om att vi skulle träffas, men inget blev av och vi la de planerna på hyllan. Till en dag då innan påsklovet då någon av oss började prata om att träffas och plötsligt så stod jag utanför din dörr uppe i Trollhättan. Återigen blev det kram och den klassiska frågan "Hej, hur är det? Gick resan bra?". Dagarna som sedan flöt på kanske inte blev de bästa, men de var ett test för att se om vi klarade det. Och det gjorde vi. När vi åkte tåget mot Göteborg och den där knasiga gubben satt och snackade hela resan, minns du det? Hur förvirrad han var och hur vi fick anstränga oss för att inte brista ut i århundradets asgarv? Så stod vi plötsligt där, på Göteborgs centralstation vid mitt tåg och det var dags att vinka hejdå till varandra - igen. Du följde mig till mitt tåg, stod vid min plats och det blev kram på kram, vi ville inte säga hejdå, för vem visste nr vi skulle ses nästa gång?
   Det har gått några månader nu och idag är det din födelsedag. Jag funderade ett tag på vad jag skulle ge dig i present, något från hjärtat som jag själv gjort, eller något som du kunde få i handen och använda? Du sa "Vad du än ger mig, överraska mig, det är allt som behövs". Och jag tänkte och funderade vidare, tillslut kom jag på det bästa. Och tågbiljetterna ska snart bokas, vi ses uppe i Göteborg min ängel! Och grattis på födelsedagen vännen, ha en underbar dag, det förtjänar du efter allt som har hänt! ♥


Ett osynligt bankande väckte mig...

Sitter vid frukostbordet, äter glass och snackar lite med mamma och så ringer telefonen. Gissa vem det är?! Bror! Med härliga nyheter om att han kommer hem en sväng om imorgon, toppen! Han och la familia kommer hem nästa torsdag igen, men stannar då fram till lördag, bror åker på fredag denna veckan igen. Men vad gör det? Jag har saknat honom en massa! Ska bli härligt att träffas igen, har inte sett honom sen början på maj...

Har nyss kommit upp från duschen och funderar nu på vad jag ska göra, lutar mot att ligga i sängen och slappa, hihi. Liksom, vad ska man annars göra när man har lov? Ha det bra, ciao ♥

8 juli

Hej på er! Har släpat mig upp från sängen nu, sitter vid frukostbordet och äter och som vanligt gör jag för mycket mat. Tycker ju att jag borde lära mig någongång men nähä.
Dagens planer är... det finns inga dagens planer! Haha, jo det gör det, men inte förens ikväll då jag ska sitta uppe med Jejje hela natten på msn, göra som vi gjorde förra sommaren. Vi satt uppe till fyra-fem på morgonen och snackade om allt och inget, lyssnade på depp musik, skämtade och bara levde. Back to the summer of 08...
Annars så tror jag att jag ska skriva, gjorde ju inte det i natt, får se hur det blir idag, värdet är inte det bästa men samtidigt lockar det, precis som dåligt vädret  brukar göra på mig. I guess I'm kind of weird, haha.

Nåja, vad ska ni göra idag? Något roligt? Eller bara slappa? HJa det bra i vilket fall som helst, vi höres och synes senare vänner som, puss och hejdå, haha. Ciao :)


Godnatt på er alla läsare :)

Nu ska jag sova, blev inget skrivande, men vad kunde man tro när jag loggade in på msn och såg att både Jejje och Filip var inne? Nej precis, haha. Två rätt roliga timmar har det varit, med musik, skratt och göteborska videoklipp, haha.

Har också sett att en del kommenterade bilden jag la upp under rubriken "Look out the window - you can see the truth" och ja två bilder har jag snott från Filips mobil (a) Den ena har jag tagit själv, den andra har Viktor tagit och den i mitten är från google, något mer ni undrar? Nej bra :) För nu ska jag sova, godnatt alla söta, vi hörs senare. Ciao ♥

Turn it up with cocaine

Har sett en timme med Vänner avsnitt ungefär, fjärde säsongen äger ut alla andra! Och så vill jag kolla på Grey's och Prison Break, endast för att jag tittar på Grey's 24/7 och att Malin och jag snackade om PB innan och jag helt hade glömt bort hur snygg Wentiee är! Måste se måste se... beroende? You're my cocaine ;)
Känner att jag inte har något kul att skriva, ska nog återgå till några Vänner avsnitt och sen blir det förhoppningsvis till att skriva lite, we'll see :)

Men först: msn och chatta med Jejje en stund ;) Ciao ♥

Att teckna en bild

Jag vill måla en bild
en bild som länge funnits i mitt
huvud

Det är en bild på en tom  plats
med så mycket att berätta

En bild på en man
och en kvinna
kära
eller osams
det går inte att säga

Hon sitter där och ser ut över havet intill
och han står precis bakom
med en ledsen min
någon har sårat
någon har blivit sårad

Och det är mörkt
så mörkt
du kan inte se något annat än skuggorna
och ana att det finns en massa
träd
där i bakgrunden
kanske en skog
välj själv

Och vinden blåser
håret flyger på kvinnan
hon sitter på en sten
eller kanske
en bänk av något slag

Du kan inte se hennes  ansikte
men
hennes händer är knäppta
och månen lyser ner på dem båda

De ser ut att ha varit
lyckliga en gång
men
en gång
var länge sedan
och länge sedan är inte nu
och de är  inte länge
lyckliga

Och inget  kan rädda dem från den
avgrund de sugs mot

Att slutet är nära
de kan man känna
ut genom bilden

Och allt är mörkt
så mörkt
han är klädd i svart
hon likaså
och havet är grått
och månljusets sken
är vitt
i en kontrast
mot allt det mörka
det enda som du kan se
lysa vackert
är
en röd ros som ligger där ensam på
marken

Visst hade det varit
en
vacker  bild?


Vilken jävla
otur då
att
jag inte alls
kan

rita...


I en bakochfram värld

Ibland är det bara stopp i huvudet, idag är helt klart en sådan dag! Det är så mycket jag vill säga, få ut, få fram, men jag vet inte hur. Och jag har riktigt tråkigt, samtidigt vill jag inte vara med någon ikväll eftersom jag är för trött för att ens komma upp ur sängen.

Vilket i-landsproblem...

Look out the window - you can see the truth


7 juli

Det är sol idag. Har inte regnat alls vad jag har sett - härligt! Börjar bli trött på regnet. Efter två dagar....
Hur är det med er? Jag mår bara bra, är aningen trött, lite seg och lagom rolig att prata med. Ni vet själva hur det är när man saknar någon. Men det får gå, finns ju inget man kan göra åt det, tyvärr. Äh, nu ska vi inte bli depp här, det är ju sommarlov! Hade det mys igår med gänget, som vanligt. Blev en massa snack och en hel del messande, ni vet ju hur jag är. Som Sara sa någon gång "När man ser Milla utan hennes mobil vet man att något är fel", haha.
Kvällens planer är inte många, orkar inte göra något, så det blir nog datorn, Vänner och Prison Break. Känner verkligen för att skriva, vi får se hur det blir med det. Har känslan men inga tankar...
Kom på att jag måste ladda mobilen för den som vill anteckna det! Hihi, nej snart är det mat så jag ska dra mig ner mot köket snart, vi hörs. Ciao :)

OCH! Grattis till Sassa som fyller 16 idag!

Hallu :)

Hemma från stan nu, sett film och garvat sönder, lämnat mössan för avhämtning till F, träffat a lot of människor, vi var och åt, såg Mange som vanligt, drog några rundor runt tivolit och träffade Viktor :) Mys ;) <3
Nu är vi hemma hos Malin och C och M tittar på Paradise Hotel, jag bloggar och... S är tyst så man vet inte vad hon gör, haha. Nu ska jag vara social på msn faktiskt, så jäkla typiskt att alla ska må kasst när man själv inte är hemma :/ <3

Ha det bra, jag bloggar så snart jag kan, ciao <3

Ciao babes :)

Nu ska jag sticka, men lovade Filip att ladda upp denna bilden först, hope you like it (a) ;)
Ha det bra så hörs vi när jag får tag på en dator, ciao ♥


In the boring land of Millas house

Jag har såå tråkigt! Är trött - vill sova! Måste duscha, ska snart sticka till stan med tjejerna. Har egentligen inte tid att sitta här, men orkar inte resa på mig. Lat? De visste väl alla redan, hihi. Måste komma på vad jag ska ha på mig också! Dagens stroa bekymmer... eller nått. Och ladda mobilen måste jag också göra. En lista på saker jag måste måste göra, och ändå sitter jag kvar här. Bad me!

Note to myself: Förfan res på dig nu Milla och gå och duscha! Här gör du ingen nytta...

Bästa att lyda mig själv (bara jag som tyckte att det blev lite schizofrent här nu?), aja, jag ska duscha, ska försöka blogga innan jag drar, ciao :)

6 juli

Heej :)
Är sjukt trött, Malin har nyss tagit bussen hem och jag ligger nu i sängen och lyssnar på älskade Spotify. Kärlek kärlek! Vad som ska hända under dagen vet jag inte riktigt, men ikväll blir det i alla fall att sticka in till stan med tjejerna, käka och gå på bio, säkert några varv inne i stan också och sen ska vi möta Filip också *jagharingetmeddetattgöraalls!*
Gårdagskvällen blev helt klart bäst, vi gjorde tacos som blev sjukt god, för att inte tala om marängsvichen 8D Sen blev det film, Never back down. Har ni inte sett den? Se den! Så jäkla bäst! Jag tror alla dog tre gånger om när vi såg den, hihi. Sen satt jag och Malin vid datorn halva natten, trackade Filip på msn och gjorde typ tusen inlägg på Malins blogg, haha. Nolifer va det ja (a)

Aja, ha en bra dag ;) Ciao



Hejhopp mitt i natten!

Och vi lägger ut en massa videoklipp på våra bloggar, Malino och jag! :D Enjoy denna som Filip har gjort speciellt till oss, tack puttenuttegull ;) <3

Tjejerna <3

Tjejerna ska komma hit om en stund, vi ska mysa, göra mat och bara vara, det kan behövas ibland det med :) För övrigt kom jag nyss hem från Viktor, vi hade tänk att se en film, fast det blev lite ändrade planer (a)
Funderar på om jag ska byta kläder innan folket kommer, eller om jag istället ska sätta upp håret - tufft val xD Aja, de blir nog en bra kväll hoppas jag!

Ha de bra så hörs vi, ciao ♥


5 juni

Heej :)

Sitter och väntar på att frukosten ska bli klar - resterna från gårdagens pizza såklart. VÄdret känns väldigt annorlunda, det är inte längre så otroligt stekhet sol och klarblå himel, istället väldigt grått, rätt trist, ganska så svalt och man känner inget behov av att lägga sig i frysen! Känns lite bakochfram faktiskt... Haha.Men nu ska jag inte klaga, för det gjorde jag när det varmt, haha.
Men hur är det med er idag? Vet att Tilda har nedräkning till Ida ska komma och att de flesta säkert ligger och sover just nu. Känner mig ovanligt tidigt uppe! Äh, hur mycket jag än försöker vara social mot er och fråga hur ni har det så slutar det ändå med att jag börjar snacka om mig själv. Så då kan vi lika gärna köra dagens planer här; spendera dagen hos Viktor och sen hem och ha myskväll med tjejerna här och sen ska Malin sova över.

Ha en bra dag, hörs snart, ciao :)

Alla vill ha dig som vän

Har spenderat hela kvällen hemma hos Malin :) Bilden sammanfattar allt!


Even when everything is up and down - I still have you

Känner nu att dagen har blivit en massa bättre. Rett upp en massa, ätit pizza (<3) och ska snart dra till Malino :) Det enda som saknades idag var att ringa bror, men det får jag fixa snart, den lilla nörden svarar ju inte på sms :O Haha <3
Nu kommer bara det stora problemet - vad ska jag ha på mig egentligen? o.O Där har jag något att fundera över, haha, wish me good luck :)

Jag ska dra mig mot klädhögen nu - ciao :)

Måste bara nämna att Jess har kommit hem från USA nu, welcome back babe, jag har saknat dig en massa! ♥

4 juli

Kvart i tre, försent att säga godmorgon? I vilket fall som helst är inte morgonen god än då, så vi nöjer oss med ett hej.
Hej.
Kom fruktansvärt tidigt imorse, redan nio , vilket resulterade i att jag föll i säng och sov till ett eftersom vi hade varit uppe rätt länge i natt :) Skulle ha bloggat innan jag stack igår, men det började åska så jag stängde istället av datorn. Drog till Carro och hamnade i världens oväder. Jag har aldrig sett något liknande i hela mitt liv! Det både åskade och blixtrade som aldrig förr, regnet vräkte ner så att det var decemeterfyllda trädgårdar runt om i Köpinge, det gick inte att se ut genom fönsterna, det var som att kolla in i en snöstorm, alldeles vitt och så började dety hagla. Har ni någon gång sett hagelkorn så stora som isbitarna på donken? Shit asså...
Aja, vi trotsade vädret och stack in till stan ändå och tur var det för där inne sken solen och det fanns inte ett spår av regn. Gick runt med Carro och Andersson, så träffade vi killarna, men de stack efter en stund. Gick en runda bort till tivolit och träffade Tilda :) Mycke roligt, det var ett bra tag sen sist. Sen kom killarna tillbaka, åkte lite karuseller med oss och sen gick jag, Viktor, Carro och Robin själva några rundor runt stan, men vid tio stack de flesta hem. Mycket tråkigt då vi andra tre stannade kvar till kvart över två typ. Då var det raka vägen hem till Carro och somna (a) Sen upp sjukt tidigt för att hennes bror ringde och levererade nyheten om att Carro skulle iväg knappt femtio minuter senare. Då stack jag och R hem och nu har jag ganska precis ätit klart frukosten och gosat lite me Bobo :)
Vad som händer ikäll är osäkert, men jag tror att jag behöver vara hemma och ta det lugnt. Ska ringa och se om jag får tag på bror. Hade varit så jävla skönt att åka upp till honom och bara släppa allt skit som händer här hemma.

Nåja, ni får ha en bra dag. Ciao

Music is my drug - and I'm a heavy addict

Jag har precis fått världens idé. Alltså världens pangidé! Typ den bästa jag någonsin har fått eller nått! o.O :D Måste snacka med Jejje om den typ nu! :D

Bara för att jag älskar låten:

So I hold my breath 'til my heart explodes

Cause this is how it is and this is how it goes

You can steal my body but you can't steal my soul

Cause this is how it is and this is how it goes


3 juli

Heej :) Ännu en otroligt het sommardag, inte för att jag klagar men... jo, jag klagar nog lite. Det är tom för varmt för att sola ju o.o Men de kommer väl ordna sig det med :) Vad som ska hittas på under dagen är just nu lite osäkert, men det blir i alla fall att träffa Carro och Sara ikväll och sen in på Kristianstadsdagarna tillsammans :) Får se vilka vi stöter på med där ;) Och sen blir det nog att sova hos Carro ikväll :) Så lite dålig uppdatering, men äh, så får det bli på sommaren (a)

Nu ska jag äta klart frukosten, vi ses :) Ciao ♥


Hello ljuvliga sommarkvällar :)

Har nyss kommit hem från Köpinge där kvällen spenderades med mina tre tjejer :) Vi hade mys där vi satt på skolan och snackade om allt och inget :) Och nu ska de nog bli Vänner tror jag - ingen rolig på msn :/
Btw Alex, när du läser detta vill jag snacka med dig (a)

Ciao :)

So high - I seem so small!

Jag älskar Try Honesty <3

Får se vad som händer ikväll, vet inte riktigt. Det åskar för tillfället och jag slogs just av tanken att det inte är så bäst att vara på datorn medan det gör det :) Milla - as smart as usual xD Kanske bäst att jag stänger ner den nu, bloggar senare ciao :)

2 juli

Godmorgon passar nog inte så bra då klockan är över halv 4 :) Men jag var så trött imorse att jag inte gick upp förrens halv 12, då fanns det ingen tid för att starta datorn och äta frukost framför den eftersom jag skulle klippa mig vid 1. Alltid lika trevligt att sitta och höra på Eva som pladdrar på om allt som hänt sedan sist :) Så jag har ganska precis kommit hem och ätit en massa glass, man vill inte äta något annat än glass i denna hettan ju! Och mamma är den sötaste och kommer upp och väcker mig med orden "Jag har köpt en B&J till dig, den står i frysen". Bästa mamma <3

Nej, jag måse gå och se om jag hittar ett svalare ställe att vara på, och kanske gå ut en runda till de små :) Ha det så bra i värmen, ciao ♥

Det försvinner precis framför mig

Jag vet egentligen inte hur jag ska börja
för detta har inget syfte - inget annat än att få ur mig mina känslor
så kanske det inte är så viktigt just hur jag börjar
utan vad jag vill ha ut istället?
Fast problemet är - jag vet inte riktigt vad jag vill ha ut heller
kanske just den känslan jag har nu
en känsla går inte att beskriva med ord
denna är så långt ifrån ord som det går att komma
den är bara äcklig och kväver mig
jag blundar och försöker glömma - öppnar ögonen och inser att jag ännu en gång
har slutat andas
jag vill sova bort allt - men värmen väcker mig tidiga mornar
allt inom mig är uppochner
ut och in
ja till och med bak och fram
det finns en sak som känns rätt
men den undviker jag att tänka på
för detta har jag tänk mycket på och se hur det är nu
kommer den enda saken som idag känns rätt - kännas fel imorgon
om jag tänker för mycket på den nu?
Egentligen är det enda jag vill
att resa bort till trygga platser där jag vet att jag kan andas utan att tänka
där jag kan leva utan att bry mig
där just detta ögonblicket är det enda som existerar
och i mina drömmar sträcker jag armarna för att nå mitt mål
men jag kommer ingenstans
är det meningen att jag ska vara kvar här för alltid?
I en värld där jag inte längre kan andas
Livet glider ur mina händer...


-.

I'm in a very weird mode... känner att jag behöver ett väldigt långt deeptalk med Jejje nu. Och självklart är hon hos sin mamma... that's just my luck...

Stekhet sol kan få vem som helst att falla ihop

Ganska nyss hemkommen från Malins där vi hade poolparty idag :) En massa mys med de närmsta, bad och lek i poolen, skratt i massor och självklart jordgubbar! :) Mycket lyckat blev det, tack alla som var där och framför allt tack Malin för vi fick vara hos dig :) <3

1 juli

Haha, höll på att skriva 1:e juni  rubriken xD Kommer nog ta ett tag innan jag lär mig (a) Men godmorgon förresten, hur är det med er? Jag är själv ganska trött, men ska träffa gänget vid tolv så det var till att gå upp tidigt idag. Blir mys med dem hela dagen men jag är hemma någon gång ikväll :)
Och vet ni vad det är för någon dag idag? Det är den 1juli! Tack till Tilda som var så snäll att hon upplyste mig om att gymnasiumansöknings-svaren (är det ens ett ord?) har kommit idag. Grattis till alla er som kom in på ert förstahandsval! Grattis till mig själv som ska gå på Ljud&Bild skolan till hösten :) That made my day :)

Frukost sen fixa en massa, har en helt underbar dag nu, njut av sommarlovet! Ciao ♥


=)

Nu ska jag gå och lägga mig, godnatt, sweet dreams ♥

RSS 2.0